Hållbara städer är också levande städer

- Vi lever i skuggan av två kriser, finanskrisen och klimatkrisen. Det är en utmaning att hitta vägen fram till hållbara städer.
- Tankesmedjan Global Utmaning vill vara en katalysator för att hitta gemensamma lösningar mellan offentligt, företag och civilsamhälle, för en hållbar utveckling.

Det sa Gun-Britt Mårtensson, när hon inledde ett seminarium i Kulturens Hus i Luleå 17 juni 2010 på temat "Hållbara städer–levande städer".

- Hur ska vi lyckas samla alla aktörer? frågade Gun-Britt Mårtensson, Global Utmaning. Om vi vill få levande och hållbara städer så kan vi bara lyckas med det genom att knyta ihop oss, sa hon.

Alla medborgare är viktiga
Här måste också kommunmedborgare komma till tals. Varje enskild liten by påverkar det globala.

Gun-Britt Mårtensson underströk att hållbarhet har flera dimensioner:
- Hållbarhet har en ideologisk dimension men även en ekonomisk, social, ekologisk och kulturell.
Seminariet i Luleå var det första av en serie seminarier som tankesmedjan Global Utmaning ska hålla över hela landet kring hållbara städer i samarbete med bl a Sveriges Kommuner och Landsting.
Peter Elmlund, Urban City Research, Ax:son Johnsonstiftelsen, talade om attraktiva, hållbara och lönsamma städer, och om sambandet mellan stadens form och stadens liv. Han talade för funktionsblandning. Ett stadsbyggande som gör att medborgare inte blir beroende av bilar, som ger plats för allmänna kommunikationer och som gör det möjligt att ta sig fram till fots. En stadsmiljö som skapar utrymme för lokal ekonomi.

Platser som förenar istället för segregerar
Peter Elmlund menade att funktionsblandning stimulerar gående genom att erbjuda bekväm tillgång till service och varor och meningsfulla destinationer.
Och att det därmed också uppmuntrar ekonomisk aktivitet.
Han underströk att de gatunät vi väljer får konsekvenser på stadslivet men även på ekonomiska och sociala förhållanden. Med andra ord: det har betydelse hur vi bygger gång- och cykelstråk, trafikleder, parkeringsplatser, matarleder… De påverkar våra livsförutsättningar.
Han påpekade att han i ordet urbanitet inkluderade både byar och städer.
- Urbanitet innebär en plats där främlingar möter bofasta. Om du kommer till en plats och inte känner dig välkommen då är platsen inte stadsmässig, sa han.
Han menade att Parisförorten Clichy-sous-Bois är ett exempel på planering som omöjliggör lokal ekonomi.
-Enorma huskroppar omgivna av motorvägar gör det omöjligt att bedriva handel i området.
Han jämförde även Sverige med Storbritannien och menade att skälet till att Storbritannien har en stark invandrarekonomi beror på skilda strukturer.
- I Sverige bor de flesta invandrare i miljonprogrammiljöer. I Storbritannien bor de flesta invandrare i innerstadsmiljöer.

Vad visar kommunerna med sina varumärken?
Josefina Syssner, kulturgeograf och filosofie doktor vid Linköpings universitet, talade om städers marknadsföring, planering och politik.
- Väldigt många kommuner jobbar med sina varumärken. Men poängen med kommunalt varumärkesbyggande är inte logotyper eller slogans, sa hon.
Hon frågade sig varför det blivit så populärt att odla varumärken.
- Ett skäl kan vara den utbredda föreställningen att kommuner och regioner konkurrerar med varandra. Att de ska styra sin egen tillväxt. Men jag är inte så säker på att det går att belägga empiriskt att de har något att konkurrera om.
Josefina Syssner konstaterade att det är vissa människor som har förtur när kommuner skapar sina varumärken.
- Ofta är det ganska lyckade och vackra människor som ställs längst fram. Men eftersom det handlar om demokrati och hur platser ska utvecklas så är det kanske nödvändigt att våga göra fler öden synliga och erkänna de konflikter som funnits i ett samhälles historia.

Vem äger staden?
Den frågan ställde Lars Wallrup, Attraktiv region, i den debatt som avslutade seminariet i Luleå.
- Det gör de medborgare som ska leva, bo och verka i staden, sa Helena Stenberg, kommunalråd i Piteå.
- Jag tror att det finns många städer i samma stad. De som bott där i hela sitt liv, turister och de som flyttat in som vuxna. Frågan är vems tolkning av staden som har företräde, sa Josefina Syssner.
- Vi ska tolka staden. När vi investerar i staden måste vi vara intresserade av långsiktig utveckling, sa Gunnar Tåhlin, vd för fastighetsbolaget Galären.
- Det finns många delägare i staden. Om medborgarna är huvudägare men staden utvecklas i en riktning där de som trodde sig vara hörda inte var hörda. Hur hanterar man det? undrade Lars Wallrup.
- Det finns en del fastighetsägare här i staden. Det går aldrig att leda en stad så att alla får som de vill, sa Karl Petersen. Han syftade på en debatt som startade i Luleå i samband med att det så kallade Fritz Olssonhuset revs.

Luleborna kan bli mer delaktiga
- Det är bra med ett långt perspektiv men ”Luleå Vision 2050” ligger väldigt långt fram. Hur skulle det gå att jobba i kortare perspektiv? frågade Wallrup.
- Jag tror att det vore bra om luleborna kan bli mer delaktiga. Vi kan behöva ha mer påtagliga projekt de närmaste åren. Om det pågår projekt då och då så smittar det av sig, sa Henrik Sjöberg, stadsarkitekt i Luleå.
Hur ska vi skydda framtiden, så att vi inte tar fel beslut idag? undrade någon.
- Ja, säkert kommer vi att fatta beslut idag som vi kommer att ruska på huvudet åt i framtiden och undra hur tänkte vi då, sa Helena Stenberg.
- Rosengård är ett exempel på en uteslutande miljö. Det är ett misslyckande. Något som ofta också provats och misslyckats är att göra kosmetiska förändringar av bostadsområden.
- Hållbar arkitektur innebär att en byggnad ska kunna ha flera funktioner. Den ska kunna förändras med tiden. Någon har sagt: God arkitektur ska kunna bli en vacker ruin, sa Henrik Sjöberg.
- Det är viktigt att få in synpunkter från andra än de som ingår i den offentliga debatten, sa Gun-Britt Mårtensson.

Anta utmaningen – handla nu!
Christina Rådelius, programchef för Global Utmanings programområde Hållbara städer avslutade eftermiddagen med sex punkter som visar hur vi lokalt kan anta den globala utmaningen:

1. - Handla nu
2. - Underlätta för alla att bli klimatsmarta
3. - Spara energi och satsa på förnybart
4. - Anpassa staden till barnen
5. - Främja mångfald
6. - Gör alla delaktiga