Ny rapport: Svensk klimatpolitik – erfarenheter och lärdomar

Det internationella intresset för svensk energi- och klimatpolitik är stort. Sverige är ett av få länder i världen som klarat av att kombinera en ökad tillväxt med sänkta utsläpp. Hur har det varit möjligt? Inför Rio +20 har vetenskapsjournalisten Jenny Jewert på uppdrag av Global Utmaning gjort en genomgång av svensk klimatpolitik från 1970-talet och framåt. En analys som också visar att de största klimatvinsterna gjordes innan det ens fanns något som hette klimatpolitik.

Enligt Jenny Jewerts genomgång ”Svensk klimatpolitik – erfarenheter och lärdomar” visar det sig att det snarare är politiska beslut motiverade av inhemska energipolitiska intressen, än en ambitiös klimat- eller miljöpolitik. Framgångsrika satsningar på allt från avfallshantering till storskaliga satsningar på fjärrvärme har främst syftat till att minska energikostnaderna, vilket i sin tur också givit positiva effekter på CO2-utsläppen.

Samspel mellan offentliga aktörer och industri
Som en röd tråd genom svensk energipolitik löper det strategiska samarbetet mellan offentlig sektor som en framsynt beställare och olika privata aktörer som innovativa leverantörer.
- Kanske är det just detta som är det svenska och nordiska exempel som vi bör dela med oss av till en alltmer intresserad omvärld, skriver Global Utmanings ordförande Kristina Persson i rapportens förord. Den svenska klimatpolitiken är ingen modern framgångssaga. Det är snarare resultatet av långsiktiga och strategiska vägval långt innan klimatfrågan stod högt på regeringarnas dagordningar. Det verkar ha varit ekonomin snarare än miljön och klimatet som har stått i förgrunden.

Produktion och konsumtion ger globala avtryck
Sverige gör fortfarande ett stort globalt fotavtryck till skada för klimatet genom vår höga konsumtion av varor som producerats på andra håll i världen. När miljöekonomer räknar på svenskarnas totala konsumtion och inkluderar utsläppen som den orsakar i andra länder visar studier av enstaka år att utsläppen av växthusgas är så mycket som 25 procent högre än vad de är ur ett strikt produktionsperspektiv.
- Men det är ingen naturlag att de varor som vi importerar ska vara koldioxidintensiva, konstaterar Kristina Persson i rapportens förord. Om andra skulle ställa om sin produktion lika effektivt som vi skulle också vår import innebära låga utsläpp av koldioxid. Det är det som FN-processen och EUs klimatarbete går ut på, att alla ska införa de förändrade regler som möjliggör en global omställning.

Läs eller ladda ner rapporten ”Svensk klimatpolitik – erfarenheter och lärdomar” här.

Läs eller ladda ner den engelska versionen ”Swedish climate policy – lessons learned” här.

Om Per Lagerström

Kommunikationschef på tankesmedjan Global Utmaning
Det här inlägget postades i Energi & Klimat, Rapporter och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.
Skrivarikon Skriv ut

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>