Meny

Cirkulär ekonomi – så kan omställningen gå till

Cirkulär ekonomi – så kan omställningen gå till
Global Utmaning

3 år sedan

En övergång till cirkulär ekonomi kan erbjuda ekonomiska fördelar som ökad resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och ökad sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. Under tankesmedjans seminarium på Finlandsinstitutet den 22 maj diskuterades möjligheter och hinder som Sverige och Finland står inför vid en omställning till cirkulär ekonomi.

Linjär ekonomi med stark ekonomisk tillväxt har präglat världen under många decennier. Den bygger på att utvinna naturresurser, producera, konsumera och sedan bli kvitt avfallet. Men den pågående klimatförändringen visar att denna utveckling inte är hållbar för framtiden.

–  Cirkulär ekonomi handlar om mycket mer än att enbart återvinna avfall- det handlar om att skapa större värde med det vi redan har, sade Mari Pantsar, direktör, resursklokt och kolneutralt samhälle på forskningsinstitutet Sitra. Hon var inbjuden att prata om den ”vägkarta” till ett cirkulärt samhälle i Finland som Sitra tagit fram. Syftet är att visa vägen för genomförandet av cirkulär ekonomi, som kan stärka konkurrenskraft, hållbar tillväxt och göra Finland till en global ledare inom cirkulär ekonomi till år 2025.

Pantsar menade att man beräknar att en övergång till cirkulär ekonomi skulle medföra cirka tre miljarder euro i mervärde till den finska ekonomin, samt bidra till tillväxt utan vidare utsläpp av växthusgaser. Men att det krävs god samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn för att öka förståelsen om hur och på vilket sätt företagen kan dra nytta av en omställning till cirkulär ekonomi.

Mari Pantsar. Foto: Linn Holmér
Mari Pantsar. Foto: Linn Holmér
Vi befinner oss på gränsen till jordens bärkraft

­–  Det linjära resursflödet fungerar inte i längden, sade Ola Alterå, statlig utredare och före detta statssekreterare, som presenterade sina slutsatser om hur Sveriges omställning till cirkulär ekonomi ska gå till. Alterå förklarade att världsekonomins omfattning förväntas växa och att konsumtionsökningen som medföljer kommer att sätta ännu högre tryck på jordens naturresurser. Sverige bör fokusera på att underlätta långsiktigt värdeskapande, reparation och uthyrning av befintliga produkter samt förebygga uppkomsten av avfall.

– Små ekonomier som Sverige och Finland har goda förutsättningar att samverka kring genomförande av systemförändring, fortsatte han. Alterå menade att var för sig är Nordens länder relativt små ekonomier men tillsammans är länderna en kraft att räkna med. Därför behövs det ett större lärande och utbyte av policyförslag på regeringsnivå mellan de nordiska länderna.

Sverige ligger inte långt efter Finland vad gäller cirkulär ekonomi, men halkar däremot efter när det kommer till gemensamma åtgärder och konkreta implementeringsförslag, vilket Sverige kan dra nytta av från Finland, förklarade Alterå.

Små steg fram kommer inte rädda klimatet

Anders Wijkman, ordförande för europeiska forskningsprogrammet Climate–KIC samt senior rådgivare på tankesmedjan Global Utmaning, instämde att det behövs samverkan för att uppnå en cirkulär transformation i samhället.

–  Det är viktigt att Sverige och Finland samverkar kring cirkulär ekonomi- i vår regionala kontext och för att trycka på i Bryssel, sade han.

Wijkman menade att det finns rader av studier som pekar åt samma håll – att resurseffektivitet och långsiktigt värdeskapande i samhället istället för ”slit och släng” gynnar både klimatet och den ekonomiska tillväxten. Att samhället är i behov av långsiktiga strategier och kloka politiska beslut för att en cirkulär transformation ska ske. Som i dagsläget står och stampar på EU:s agenda på grund av Brexit och ökad protektionism inom Europa, berättade Wijkman.

Behov av cirkulär folkrörelse

Karin Bradley, lektor vid KTH, beskrev att idag köper de flesta nya produkter för att bruka enskilt. Men att det finns stor potential att öka graden av utbyte och delning av resurser mellan oss, vilket kan utgöra den inre cirkeln inom cirkulär ekonomi. Plattformar för att dela eller utbyta resurser blir vanligare men däremot saknas den kritiska massan för att få till en riktig förändring.

– Det behövs en cirkulär folkrörelse, sade Bradley och förklarade att det behövs större medvetenhet och engagemang för en cirkulär förändring hos befolkningen. Även i skolan. Idag talar läroplanen om vilka problem som behöver lösas – men inte hur de ska lösas.

Ola Alterå avslutande med att staten har för stort fokus på att sätta den rätta kostnaden på att ställa om till cirkulär ekonomi, men har en ännu viktigare roll att förmedla ut budskapet till allmänheten att vi är på väg mot ett hållbart samhälle.

Joakim Längberg

 

 

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *