Meny

Debatt: Agenda 2030 kräver ett fortsatt prioriterat hälsoarbete

Debatt: Agenda 2030 kräver ett fortsatt prioriterat hälsoarbete
Global Utmaning

3 år sedan

Sverige har länge framstått som en stormakt inom hälsobistånd. Vi har dessutom tagit på oss en ledarroll för att de högt ställda målen i Agenda 2030 ska uppnås. Samtidigt minskar regeringen nu sina anslag till hälsobiståndet, skriver Tankesmedjan Global Utmanings Gun-Britt Andersson, Johan Hassel och Rosanna Färnman i dag på bistandsdebatten.se.

Som biståndsministern skrev i en artikel nyligen är det mycket som ska rymmas i biståndsbudgeten i en tid av oro och stora humanitära behov. Att värna människors hälsa är ett behov både humanitärt och för den långsiktiga utvecklingen. Enligt de nya utvecklingsmålen i Agenda 2030 ska jämlik hälsa för alla ha uppnåtts till 2030.

Nedskärningarna till Globala Fonden mot aids, tuberkulos och malaria på 300 miljoner, är de nedprioriteringar som uppmärksammats främst inom hälsobiståndet. Men nedskärningar sker också för bland annat Världshälsoorganisationen WHO, den globala sexualrättsorganisationen IPPF och Sidas globala strategi för social hållbar utveckling. Däremot värnas hälsobiståndet för FN-organisationerna UNAIDS, UNFPA, UNDP och UNICEF. För att nå det tredje målet om hälsa i Agenda 2030 krävs det ett ökat bistånd till hälsa , inte att det dras ned på flera områden. Sedan Globala Fonden mot aids, tuberkulos och malaria startade har den hittills räddat 17 miljoner liv och Sverige har varit en av de största givarna.

Agenda 2030 kräver att hälsoarbetet prioriteras

Det har pågått en livlig debatt under många år om hur biståndet ska utformas för att mäta de nya utmaningarna som vi står inför och nu är det tänkt att all svensk politik ska anpassas till Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Det tredje målet om att säkerställa en god hälsa för alla går att kritisera på många olika sätt, bland annat för att det är för ospecifikt och orealistiskt med tanke på tidsramen. Däremot är många av delmålen välformulerade och konkretiserar vad målet egentligen handlar om.

Delmål 3.3 menar att vi ska utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria samt andra försummade tropiska sjukdomar, bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar: just sådana sjukdomar som hotar folkhälsa och hindrar en fortsatt utveckling. Det målet liksom de andra delmålen är högt ställda och kräver att hälsoarbetet är fortsatt prioriterat.

Arbetet för att bekämpa fattigdomsrelaterade sjukdomar är framför allt att arbeta för kvinnors och barns rätt till en grundläggande hälsa och tillgång till utbildning. Om visionerna i Agenda 2030 om en bred samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt förverkligas kan fler och fler länder med egna resurser skapa kapabla institutioner och hälsosystem och satsa på grundläggande hälsa. Det är ett perspektiv som lyftes fram i Lancetkommissionens (expertgrupp som drar lärdom av tidigare framgångar för att informera om hur nuvarande politiken bör ta itu med kvarstående globala hälsoproblem) rapport: Global health 2035: Converging within a Generation” som publicerades i december 2013. Ändå säger rapporten att ökat bistånd behövs i det globala hälsoarbetet för att få bukt med gamla och nya smittsamma sjukdomar, resistens mot mediciner och för att alla ska kunna ha grundläggande hälsa, bli vaccinerade och ha tillgång till barn- och mödravård.

Sverige måste stå upp för tabubelagda utvecklingsfrågor

Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, har med Lancet-kommissionens metodik gått igenom hur det svenska hälsobiståndet behöver utvecklas för att bäst bidra till att jämlik hälsa ska kunna uppnås inom en generation. Satsningar behövs både på det som är gränsöverskridande (säkerhet, epidemier, miljö- och klimatfrågor) och för att de som är kvar i fattigdom ska kunna inkluderas.

Utgångspunkten är att hälsobiståndet ska ha fortsatt hög prioritet. Sverige har sedan längre ansetts vara en stormakt inom bistånd, framför allt inom hälsa och frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa, rättigheter och även forskning. Sverige har stått upp för många annars tabubelagda utvecklingsfrågor som berör hälsa i en bred mening: människors lika värde och inkludering, där tillgång till hälsa är en mänsklig rättighet. Oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Uppgiften finns kvar.

Gun-Britt Andersson, senior rådgivare Global Utmaning och vice ordf. Expertgruppen för Biståndsanalys, EBA
Johan Hassel, VD Global Utmaning
Rosanna Färnman, Projektledare Global Utmaning

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *