Meny

Den gröna ekonomin – motorn för en hållbar samhällsutveckling

2 år sedan

Den gröna ekonomin – motorn för en hållbar samhällsutveckling

Vid FN:s konferens om hållbar utveckling 2012 var diskussionen kring den gröna ekonomin ett centralt tema. Orsaken är att ekonomin är den kraftfullaste motorn för samhällsutvecklingen, och om denna motor inte arbetar för hållbar utveckling kommer insatser för hållbarhet alltid att verka i motvind. Global Utmanings arbetsgrupp för grön ekonomi har på uppdrag av Mistra därför genomfört förstudien ”The Inclusive Green Economy, Shaping society to serve sustainability—minor adjustments or a paradigm shift?”. Syftet med förstudien har varit att analysera förutsättningarna för att omvandla den nuvarande ekonomin till en inkluderande, grön sådan samt identifiera kunskapsluckor där forskning kan ge viktiga bidrag till en framgångsrik förändring. En central fråga för rapporten var att bedöma om en hållbar ekonomi kan uppnås genom marginella justeringar i den nuvarande modellen eller om det krävs mera långtgående förändringar.

Med anledning av förstudien bjöd Global Utmaning under onsdagen in till seminariet “Den gröna ekonomin – motorn för en hållbar samhällsutveckling”. Medverkade på seminariet gjorde bland andra Eva Alfredsson, analytiker tillväxtanalys, Anders Wijkman, ordförande Romklubben, Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, Dr Ulf Dahlsten, London School of Economics, Lena Sommestad, Landshövding Hallands län och Sverker Sörlin, Professor KTH.

Eva Alfredsson och Anders Wijkman inledde eftermiddagen med att presentera och sammanfatta rapporten där det huvudsakligen konstaterades att “Målet är en socialt hållbar utveckling, ekologiskt hållbarhet är en grundläggande förutsättning och ekonomin är ett verktyg.”

Efter inledningen fick rapportens olika medförfattare ge sina egna reflektioner kring arbetet. Under reflektionerna poängterades det bland annat att dagens nationalekonomiska modeller saknar det ekologiska perspektivet, trots att 5 av de 8 allvarligaste globala riskerna är relaterade tillmiljöproblem, enligt World Economic Forum. Nationalekonomin måste därför utvecklas och integrera även ett ekologiskt perspektiv, menade Thomas Hahn, bitr. professor på Stockholm Resilience Centre. Bristen på långsiktighet är ett annat problem förknippat med det rådande ekonomiska paradigmet.

Karl Hallding, från Stockholm Environment Institute, pratade om den ekonomiska rationaliteten bakom energiförsörjningen i Sverige och konstaterade att cost-benefit-analys inte är en lämplig metod att använda som avgörandefaktor för energiförsörjningens framtid. Han framhöll att när Sverige beslutade att bygga ut både vattenkraften och kärnkraften var det med ett långsiktigt perspektiv med målet att täcka ett samhällsbehov, inte med målet om vad som var mest ekonomiskt fördelaktigt. Idag står vi inför nya långsiktiga utmaningar – att hindra den globala uppvärmingen – och energipolitiken måste därför också ha en långsiktig tidshorisont, fokuserad på att lösa de problem vi står inför.

Ulf Dahlsten talade om att banksektorn inte är tillräckligt reglerad och fritt kan skapa pengar, någonting som har lett till att bankernas pengar växer mer än tre gånger så mycket som den reala ekonomin. Problemet, menade Dahlsten, är att bankerna skapar egna pengar där avkastningen är som störst – hushållssektorn. Den privata skulden idag motsvarar 170 % av BNP, en siffra som 1950 låg på 50 %. Detta har lett till finansiell instabilitet och att för lite pengar finns i den reala ekonomin.

Efter reflektionerna gav Lena Sommestad och Sverker Sörlin sina kommentarer kring rapporten. Sommestad höll med om att det krävs ett nytt ekonomiskt tänkande och tog bland annat upp det intressanta i  att sätta social hållbarhet som övergripande mål för att få ordning på ekonomin. I en analys av ekonomisk politik för social hållbarhet måste det handla om mer än social tillit. Sommestad menade att man måste fördjupa analysen till människors livsvillkor och samhällets sociala och politiska organisation. Välfärdspolitiken en bra tillväxtpolitik då den skapar sociala trygghetssystem vilket främjar jämlikhet och social tillit, en förutsättning för genomgripande samhällsreformer. En aktiv stat stärker också möjligheterna att inrikta ekonomin mot kollektiva nyttigheter. Vi vill även tacka Sverker Sörlin för hans insiktsfulla kommentarer på rapporten.

Ni som missade seminariet eller vill höra det igen har möjlighet att se det i sin helhet nu på måndag den 19/1 kl 14-16 på SVT2.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *