Meny

5-10-15-2030 – Ett avstamp i det avgörande decenniet

5-10-15-2030 – Ett avstamp i det avgörande decenniet
Global Utmaning

1 vecka sedan

5

För fem år sedan stod jag på Place de la Républic i Paris tillsammans med mina tre döttrar och företrädare för klimatorganisationer från andra länder, alla med barnens perspektiv i fokus. Vi hade redan innan vi träffades formerat oss och bestämt oss för att skapa den globala klimatkoalitionen Our Kids´Climate för att ge barnen en röst i klimatfrågan och hade samlat in 100 000 namnunderskrifter som en av våra delegater lämnade till klimatmötets huvudansvariga, Christiana Figueres. När Ban Ki Moon tackade för att Parisavtalet var i hamn tackade han även föräldrarna. 

Då var vi rusiga av hopp. Nu, fem år senare, ser vi att det under de fem åren som gått båda hänt alldeles för lite – och väldigt mycket. Ser man på hur världens nationer agerat är resultaten bedrövliga. Inte ens Sverige, som vill vara världens första fossilfria välfärdsland – har en plan som tar oss ner till de mål för utsläppsnivåer som är satta i Parisavtalet. EU har under de fem åren långsamt vaknat upp och sätter nu mål som inger förhoppningar, men som enligt forskarna inte heller är tillräckliga om man synar procentsiffrorna noga och ser vilka årtal de utgår ifrån och vad minskningarna inkluderar. Men på regional-och stadsnivå kliver flera aktörer fram, och tack vare det svenska initiativet Exponential Roadmap sätter företag efter företag upp mål som är förenliga med Parisavtalet, mål som de ser som realistiska att nå och samtidigt skapa affärsnytta. Företag efter företag ställer om för halvera sina klimatutsläpp till 2030, lilla Åland i Östersjön vill sätta ett stoppdatum för användandet av fossila bränslen, fackföreningar vill göra det lättare för sina medlemmar att leva hållbart, ungdomar världen över väljer växtbaserad kost och pensionärer strejkar sida vid sida med småbarnsföräldrar för en klimatsäker framtid.

Vi står inför fler globala utmaningar än klimathotet, men om vi inte hejdar planetens temperaturökning har vi i förlängningen ingen mänsklighet kvar. För fem år sedan hade vi inte bara en avgörande förhandling i Paris om klimatet, det var även för fem år sedan FN:s Globala mål lanserades. De 17 målen med sina 169 delmål innefattar utmaningar som Global Utmaning på ett eller annat sätt adresserar i våra fyra områden med fokus på jämställdhet, stadsutveckling, demokrati och hälsa. Även inom dessa områden har de senaste fem åren varit milt sagt bekymmersamma och även här står de unga för handlingskraften i samspel med erfarna äldre som inte räds förändring och dialog.

Något som inger hopp både vad gäller klimatmålet (mål 13) och de övriga 16 målen är teknikutvecklingen och digitaliseringen som i samband med pandemin utvecklats exponentiellt. Här har Global Utmaning har en möjlighet att lyfta fram forskning och opinionsbilda för att göra det möjligt för Sverige att agera förebild för en hållbar omställning.

När jag blickar tillbaka till timmarna på torget i Paris med mina döttrar känner jag en stark kraft att oförtrutet fortsätta tills vi har en klimatsäker, jämställd och grönskande värld. Under dessa fem år har jag ofta förundrats över vilka enorma framsteg som görs som inte gemene man känner till och inspirerats av kraften bland dem som engagerar sig för sina och andras barns framtid. 

10 

Vi befinner oss nu i det som kallas ”The Decisive Decade”. Inte ett decennium avgörande för detta århundrade, utan ett decennium avgörande för mänsklighetens vara eller icke vara. Klockan tickar snabbt ner mot 2030, mot mål som inte är förhandlingsbara. Det är inte bara planetens skenande temperatur som hotar vår existens. Vi är i full färd med att förstöra den biologiska mångfalden som utgör den icke-förhandlingsbara grunden för vår existens. Bidöd omöjliggör hållbar livsmedelsförsörjning, föroreningar som plast hamnar i vårt dricksvatten och i vår mat, döda matjordar på grund av industriellt jordbruk skapar ökenspridning och svält… Listan kan göras lång och när man summerar posterna hamnar de som är redan mest utsatta alltid längst ner med bördan av våra tillkortakommanden på sina axlar. 

Rädslan för det starka obehag vi upplever när vi tillåter oss att inse vart vi är på väg gör att vi frestas att ignorera att vi är på väg mot avgrunden med våra barn i handen.  Denna rädsla möts bäst av kunskap och handling. När jag genom åren intervjuat aktivister, unga som gamla, så har de generellt mindre ångest inför framtiden, eftersom de agerar, än de som inte gör något.  Agerar man dessutom tillsammans med andra känner man ännu tydligare att man är med och bidrar till att vi viker av från kursen mot stupet. 

Vi har ett enormt behov av att förstå hur allting hänger ihop för att kunna agera, i alla de roller vi har. Som individer, på våra arbetsplatser, politiskt genom engagemang och genom att rösta. Här har Global Utmaning en oerhört viktig samhällsfunktion, men sin tillgång till att lyfta fram och sprida fakta samt att dela de goda exempel som finns inom inte minst näringslivet och på lokal och regional nivå. Alla gillar en vinnare och det finns många vinnare, ekonomiskt och medmänskligt i arbetet med de Globala målen som vi kan lyfta fram för att få fler att lägga sin kraft på handling istället för att vädra sin skepsis.

De närmaste åren kommer att präglas av pandemin. Vi vet inte hur länge restriktionerna kommer att pågå och vi kan inte heller till fullo förstå pandemins implikationer på alla lager i samhället. Något vi dock redan nu kan se är att hur vi hanterat pandemin visat att vi har en förmåga att ställa om snabbt, kraftfullt och i solidaritet med andra. Det bådar gott för att ”The Decisive Decade” ska bli ett mer empatiskt decennium, vilket är helt avgörande för att vi ska lyckas nå våra mål.

15

Jag är ny i rollen som ordförande i Global Utmaning, men jag har arbetat med tankesmedjans frågor i hela mitt yrkesliv, och funderat över dem sedan jag var en liten flicka. Att bli vald till ordförande är hedrande, men framförallt förpliktigande med tanke på det arbete som gjorts under de 15 år sedan Kristina Persson så modigt, generöst och framsynt grundade Global Utmaning. Det som främst sticker ut när jag reflekterar över allt det arbete som gjorts före min tid är just ordet dialog. Att så oförtrutet se till att facilitera dialog i avgörande samhällsfrågor – som ju i stort sett alltid leder till kunskapsöverföring, större respekt och förståelse för de olika parternas ståndpunkter – är oerhört inspirerande i en tid av polarisering och egocentricitet.

Global Utmaning har en plan som kan bidra till att vi klarar att nå Parisavtalet – Klimatagendan – som kan spridas i världen. Den bygger på just dialog. Utan att vi öppnar upp för nya tankar och metoder fastnar vi i våra egna hjulspår. Klimatagendan är en imponerande evidensbaserad agenda för klimatomställning som involverar alla aktörer i samhället. Det är så handling skapas, som alltid i Global Utmanings sammanhang, baserat på aktuell forskning.

Inom de andra tre områden som Global Utmaning arbetar är det mycket spännande att se det stora intresset för vårt arbete med jämställdhet, i #HerCity och i #Womenleaders. Här ryms möjligheter att frigöra kraft som hållits tillbaka av patriarkala strukturer, kraft som behövs i arbetet för en bättre värld.

Inom våra områden Governance & Ekonomi ser vi att vi har en viktig roll att spela som facilitator av utbildning och dialog för att hålla emot den nationalistiska och populistiska kraft som hotar vår demokrati. Att vi oförtrutet sprider forskning och metoder som understödjer demokratin, även i områden där hotet är fysiskt och reellt, som vi gör i Belarus, är något Global Utmaning ska vara stolta över.

Global Utmanings arbete inom området Hälsa & Välfärd har i ljuset av pandemin fått en annan dignitet, här kan vi – återigen i dialog med andra – lyfta fram forskning och agera katalysator för positiv förändring.

2030

De globala målen – Agenda 2030 – spänner brett över alla de områden som utgör vår mänsklighet. De är en vägkarta för framtiden som alla, individer såväl som nationer, har en skyldighet att känna till och följa. De är odelbara samtidigt som de är unika. Men framförallt är de inspirerande och de 169 delmålen utgör en verktygslåda för mänskligheten att ställa om till en hållbar värld. Global Utmanings styrelseledamot och strategiansvarig Jakob Trollbäck står bakom framtagandet av kommunikationen av målen för FN, hans team har tagit fram ett antal pedagogiska modeller som man kan använda för att bidra till att målen förverkligas.

Uppdraget från FN att samordna arbetet med agenda 2030 i Sweden Local 2030 Hub som en av åtta globala hubbar är ett prestigeuppdrag som passar perfekt för Global Utmaning. Här kan vi återigen agera katalysator genom att öppna upp för dialog och kunskapsspridning och därigenom skynda på och förstärka arbetet med de globala målen. Vår ambition är att genom att arrangera seminarier, facilitera samarbeten och kommunicera lösningar bidra till att de möjligheter som ryms i de 169 delmålen lyfts fram som nycklar till utveckling. Här har Sverige stor potential att visa på innovation och samarbetskraft, vi har en stark historia av att agera lok i samhälleliga omställningsprocesser och har blickarna på oss eftersom vi ofta gör saker lite annorlunda, vilket vi har visat även under pandemin.

Åren fram till 2030 är få, utmaningarna många. Men återigen har pandemin fått oss att in på bara skinnet förstå att våra samhällen är sköra, men att vi är starka när vi agerar tillsammans. Global Utmanings resurser för att under dessa snart nio år som vi har kvar ständigt lyfta fram forskningen, skapa dialog kring den och kommunicera metoder och lösningar kan vara avgörande för om vi når målen. Inte bara i Sverige. Global Utmaning har ett ansvar och en  möjlighet att utifrån vårt politiska oberoende agera som en evidensbaserad motpol mot de krafter som bromsar eller står i vägen för en hållbar framtid; nationalismen och  antivetenskapen, som båda eldas på av okunskap och rädsla.

Hopp är ett förrädiskt ord. Det kan betyda att lämna över ansvaret till någon annan, att hoppas kan vara att förbli inaktiv. För mig är engagemanget jag ser när jag reser runt och föreläser och mötena med världens experter när jag leder TV-sändningar motsatsen till passivitet. Det är en urkraft. Låt oss nu göra det vi talar om och låt oss tala om det vi gör. 


Catarina Rolfsdotter-Jansson har arbetat med hållbar utveckling i hela sitt yrkesliv, först som journalist baserad i bl a New York och Singapore, de senaste 15 åren som författare, föreläsare moderator och programledare. Hon är innehållsansvarig och moderator för A Sustainable Tomorrow och programledare för We Don´t Have Times Climate Action News One-on-one och även för deras större livesända events i samarbete med FN. Catarina är talesperson i Våra barns klimat, medgrundare till den internationella klimatorganisationen Our Kids´Climate och Honorary Advisor till FN-affilierade NGO Committee on Sustainable Development – New York

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *