Meny

Förändrat klimatpolitiskt landskap ger Sveriges kommuner möjligheter

3 år sedan

Förändrat klimatpolitiskt landskap ger Sveriges kommuner möjligheter

Ett nytt globalt energipolitiskt landskap innebär förändringar. Men hur påverkar detta Sveriges kommuner och finns det möjligheter att ta tillvara på? Det var frågor som stod i fokus vid Global Utmanings och Klimatkommunernas gemensamma seminarium den 25/9. 
Under IPCC-dagarna i Stockholm höll Global Utmaning och Klimatkommunerna ett gemensamt seminarium med fokus på det förändrade globala energi- och klimatpolitiska landskapet.

Seminariet inleddes med en presentation av Kalle Hallding, chef för Kinaprogrammet på Stockholm Environment Institute, där han bland annat refererade till rapporten Sweden in a World of Growing Uncertainties, som SEI i samverkan med bla FOI och Tillväxtanalys tagit fram åt regeringens Framtidskommission. Rapporten pekar på fyra olika scenarios i en alltmer osäker framtid där global governance, glocal citizenship, return of geopolitics och big business samtliga utgör en typ av ”yttre hörn” i en möjlig framtida utveckling.
–  Alla dessa perspektiv har en sak gemensamt, konstaterade Kalle Hallding. De påverkar oss i Sverige och i enskilda kommuner oerhört starkt. Vi är som en liten korvkiosk på en stor mat-marknad. Vi måste förhålla oss till vad som händer i vår omvärld.

Nordisk energi i Europa
Ola Alterå, tidigare statssekreterare med ansvar för energifrågor, och senior rådgivare till Global Utmaning och Nordic Action Group on Climate and Energy, gav sedan en uppdaterad bild av vilken roll de nordiska länderna tillsammans kan spela i den Europeiska energipolitiken.
– De politiska förutsättningarna är mycket tuffare nu än för ett par år sedan, men samtidigt händer det mycket inom näringslivet som gör att möjligheterna är enorma, konstaterade Ola Alterå.

Olas Alterås presentation finns att titta på eller ladda ner här

Näringslivet efterlyser klimatpolitiskt ramverk
Nina Ekelund från Hagainitiativet, ett nätverk av företag som vill visa att ambitiösa klimatstrategier ger affärsmässiga fördelar. Hon inledde med att referera till en färsk debattartikel i Di där Hagainitiativets medlemmar bland annat efterlyser ett klimatpolitiskt ramverk.
– Näringslivet vill ha tydliga och långsiktiga spelregler, vi tycker att det vore klokt om den svenska regeringen kunde titta på The Climate Change Act i Storbritannien, sa Nina Ekelund.

Nina Ekelunds presentation om The Climate Change Act och Hagainitiativet finns att titta på eller ladda ner här.

Klimatpolitiska ramverk – i allt fler länder
En internationell sammanställning visar på en tydlig trend. Allt fler länder och regioner väljer nu att införa olika versioner av nationella klimatpolitiska ramverk.

Storbritannien – ”The Climate Change Act 2008”
Storbritannien införde sin klimatlag 2008, med lagstadgade mål om en 34 % minskning av växthusgaser till 2020 och en 80 % minskning fram tills 2050 baserat på 1990 års siffror. För att målen ska uppnås vidtas femåriga budgetperioder som sträcker sig tre mandatperioder fram i tiden för att skapa tydlighet och långsiktighet. Transparens uppnås genom en oberoende kommitté av vetenskapsmän och ekonomer som ger råd om etappmål för varje budgetperiod. En finess är att kommittén publicerar sina råd, vilket gör det svårt för regeringen att utan starka argument anta andra än de rekommenderade målen. Storbritannien var det första land som antog bindande mål för utsläppsminskningar efter 2020.

Skottland – ”The Climate Change (Scotland) Act 2009”
Det klimatpolitiska ramverket är strängare än det brittiska och består av ett första mål på en 42 % minskning av växthusgaser till 2020 och sedan på en 80 % minskning fram tills 2050. Det har etablerats en egen kommitté för klimat som baseras på expertråd. Ramverket kräver att de skotska ministrarna årligen sätter upp mål för de skotska utsläppen 2010-2050. Ministrarna rapporterar regelbundet till det skotska parlamentet om utsläppen och om de framsteg som görs för att nå ramverkets mål. Uppgifter/skyldigheter när det kommer till klimatförändringar ska åläggas offentliga organ.

Mexiko – “Ley General de Cambio Climático” 2012
I april 2012 antog den mexikanska senaten att landet skulle implementera en klimatlag. Målet med lagen är en 50 % nedskärning av utsläppen till 2050, med en minskning på 30 % till 2020 och att säkerställa att 24 % av elektriciteten kommer från förnybara källor 2024. Förnybar energi är tänkt att få samma konkurrensvillkor som fossila bränslen, detta bl.a. genom att avlägsna subventioner av fossila bränslen. Lagen innehåller även åtgärder för att reducera utsläppen av växthusgaser till följd av avskogning samt olika klimatanpassningsåtgärder för att reducera samhällets sårbarhet mot klimatförändringar. Ramverk trädde i kraft hösten 2012.

Nordrhein-Westfalen, Tyskland – “State Climate Protection Act” 2013
I januari 2013 antog parlamentet i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen ett lagförslag innehållande minskningsmål för växthusgaser. Enligt den nya lagen ska de totala växthusgaserna i delstaten reduceras med minst 25 % till 2020 och med minst 80 % till 2050 jämfört med 1990. För att nå målen utarbetas en plan för klimatskydd som involverar samtliga samhällsgrupper och ska uppdateras vart femte år, planen skall antas av parlamentet i år. En expertkommitté ska övervaka efterlevnaden av klimatmålen och rådgöra med delstatsregeringen om att utveckla en plan för klimatskydd. Lagförslaget sätter klimatskydd som högsta prioritet.

Länder med klimatpolitiskt ramverk under konstruktion

Finland – ”Ilmastolaki”
Vintern 2011-2012 bildades en nationell klimatpanel i Finland. Efter förslag från panelen ska regeringen utarbeta en klimatlag med ett långsiktigt mål för utsläppsminskning på 80 % fram till 2050. Målet ska uppnås genom ett system för planering och uppföljning för att minska/reglera utsläppen från de branscher som inte omfattas av den europeiska utsläppsrätts handeln, dvs. områden som transport, jordbruk, uppvärmningen av hus och fysisk planering. Både begränsning av och anpassning till klimatförändringar ingår. Processen har inletts och en granskning i miljöministeriet kring lagförslaget pågår. Hösten 2013 inleds ett seminarium och det är tänkt att ett utkast till klimatlag ska vara färdigt maj 2014, efter det blir det riksdagsbehandling i juni 2014. Lagen kan träda i kraft i början av 2015.

Danmark – ”Klimalov”
Danmark jobbar på en plan för hur omställningen till en utsläppsfri framtid ska ske. Ambitiösa mål om förnybar energi ska kombineras med en klimatlag enligt den brittiska. Lagen är tänkt att minska utsläppen med 40 % till 2020. 2020 är det tänkt att vindkraft ska stå för hälften av elförbrukningen. El och värme ska levereras av 100 % förnybar energi 2035, medan oljeeldning ska fasas ut till 2030. Klimatlagen ska säkerställa att målen nås, bl.a. genom årliga utvärderingar av de framsteg som görs. Regeringspartierna förhandlar om införandet och under hösten 2013 kommer regeringen att lägga fram en proposition. Efter jul väntas ett förslag till klimatlag vara klart för avstämning i Folketinget.

Kina – 气候变化法 (Climate Change Law)
Förberedelserna till en klimatlag är beställt av den nationella utvecklings- och reformkommittén och utvecklas av den kinesiska vetenskapsakademin. Lagförslaget har utgångspunkt i Kinas antagna målsättning om att reducera utsläppsintensiteten (utsläpp per vara/tjänst) med 40-45 % från 2005 till 2020. Bland åtgärderna i propositionen finns kort- och långsiktiga utsläppstak både nationellt, i varje provins och på sektornivå. Megabyene Beijing, Chongqing, Shanghai, Shenzhen, Tianjin ska genomföra ett pilotprojekt med kvothandel från och med 2013.

Norge – Klimalov
Under 2012 enades Høyre, Venstre och Kristelig Folkeparti om ett nytt klimatavtal. Förberedelser och utredningar sker 2012-14. Under utredning.

Baden-Württemberg, Tyskland – ”Climate Protection Act”
Regeringen i Baden-Württemberg har under 2013 antagit ett lagförslag för klimatskydd som innehåller ambitiösa mål för minskade utsläpp fram till 2020 och 2050. Fram tills 2020 ska utsläppen sänkas med minst 25 % jämfört med 1990 och med 90 % tills 2050. Lagen ska tillhandahålla en förebild för den offentliga sektorn beträffande klimatskydd och förutser en övervaknings process av framstegen som görs när det kommer till klimatskydd. Innan sommaren ska lagförslaget röstas om.

Bilder från seminariet finns på Global Utmanings Flickr-konto här.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *