Meny

Hur får vi ett Sverige som håller ihop?

Hur får vi ett Sverige som håller ihop?
Global Utmaning

5 månader sedan

Tisdagen den 7 maj träffades representanter från politik, näringsliv och akademi på Kulturhusets scen Under Fontänen i Stockholm. Ämnet som diskuterades var medarbetarägda företag, glesbygdspolitik och kopplingen mellan de två. Under 2018 släppte Sophie Nachemson-Ekwall, forskare på Handelshögskolan och senior rådgivare på Global Utmaning rapporten Ett Sverige där anställda äger, som kom att utgöra grunden för samtalet.

”Lagar och regler står i vägen för nya företagarformer. Vi blir av med industrin, ingen investerar i småföretag på landsbygden. Vi lägger för mycket fokus på internationellt kapital och för lite på kapital som stödjer lokalt”, sa Sophie. ”Personalägande är lokalt, långsiktigt och hållbart. Företagen är välskötta, långsiktiga, hållbara och demokratiska.”

Daniel Riddez, VD på det personalägda företaget Magelungen berättade om deras 26 år långa resa som medarbetarägda: ”Vi hade en demokratisk idé om ägandet där alla tar ansvar och vi har fortsatt bibehålla känslan av ansvarstagande hos medarbetarna. Idag är vi 278 delägare som äger en lika stor andel var. Det fanns ingen mall för oss att följa. Om någon annan skulle försöka göra det här idag så krävs det andra ekonomiska strukturer för att lyckas. Vi har valt att skilja på ägandet och anställningen, vi har kollektivavtal som vilket företag som helst, och den dag man slutar så säljer man också sin andel. Magelungen har faktiskt vuxit till skillnad från många andra idéburna organisationer. Vi har lyckats med rekryteringen, och det handlar mycket om att ägarmodellen attraherar.”

Och även om Daniels berättelse inte gäller för en hel bransch, så kunde Sophie bekräfta hans verklighetsbild. ”Det viktiga med kooperativa företag är inte att de går med mycket vinst, utan att de nästan aldrig går i konkurs. Det är mycket låg risk för banker att låna ut pengar i kooperativa företag”.

Azadeh Rojhan Gustafsson (S), riksdagsledamot menade att förändringar måste komma till för att främja nya ägandeformer i Sverige. ”Det har hänt mycket under de senaste åren”, sa Azadeh, ”men vi har inte kommit tillräckligt långt”.

Och varför är då medarbetarägande en landsbygdspolitisk fråga?

”När jag skrev motionerna om medarbetarägande så var det med avstamp i vad som är bäst för Sverige”, sa Azadeh. ”Det är ett problem att företag och myndigheter lämnar landsbygden. Kan vi behålla företag på de mindre orterna så kan vi också bygga samhällen runt dem”.

Men vilka åtgärder måste vidtas, och av vem? Ett viktigt steg vore att anpassa arbetsmarknadens regler för andra ägandeformer än den traditionella dikotomin mellan arbetsgivare och -tagare.

”Om man är både ägare och anställd så fungerar inte den svenska modellen”, sa Petter Skogar, förbundsdrektör på arbetsgivarföreningen KFO. ”Vi måste få fram något nytt kollektivavtalsliknande format som fungerar om man är både ägare och anställd”.

Niklas Wykman (M), andre vice ordförande i skatteutskottet ville också skapa bättre förutsättningar för medarbetarägande i Sverige. ”Det pågår ett stort skattereformsarbete och jag är delvis ansvarig för det för moderaternas räkning. Det här med att se över skatteregler om man vill överlåta till personal istället, vad man kan göra på det området, det är ju väldigt intressant”,  sa han. ”Det är säkert många ägare som skulle vilja göra det, och kan man då få lite hjälp och kanske kan få behålla lite mer om man överlåter till de anställda, så behöver man inte trissa priset. Det är en utmärkt idé att göra så.” Avslutade Niklas.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *