Meny

Hur smakar framtiden?

Hur smakar framtiden?
Global Utmaning

3 veckor sedan

Tillsammans med Finlandsinstitutet höll Global Utmaning ett seminarium om framtidens livsemedelsförsörjning, hållbar mat och klimatvänliga vanor.

Seminariet inleddes av professor Johanna Mäkelä från Helsingfors universitet. Hon forksar om hur maten fungerar som en identitetsmarkör och hur matkulturen förändras beroende på kontexten. ”Mat är mer än mat”, menar hon. ”Mat är en del av kulturen och kulturen är en del av oss”.

Men gemene man har svårt att se maten som mer än just mat, menar Johanna. Tvärtom menar hon att vi har blivit för distanserade från produktionskedjan och att vi måste bli bättre på att ta reda på hur våra matvanor påverkar det globala systemet, ”vi behöver matinsikt”, säger hon, ”våra vardagliga matval påverkar vad som händer på andra sidan värden”.

Johanna Mäkeläs presentation följs av tre panelsamtal, alla om mat ur olika perspektiv. Hur ser framtidens mat ut? Vad kan de etablerade aktörerna på livsmedelsmarknaden göra för att snabba på processen? Och ska politiken verkligen lägga sig i vad vi äter? I panelerna deltog , förutom Johanna Mäkelä, Nils Österström, grundare av insektsart-företaget Tebrito, Ossi Paloneva, pionjär inom ekologisk matlagning i Finland, Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef COOP Sverige, Mariana Edge, hållbarhetsansvarig, Fazer Sverige, Laura Jansson, Happy Food Store – den finska ekogologiska butikskedjan Ruohonjuuris första filial i Svergie, Sofia Rindmar, Finlands första matsvinnsaffär WeFood, Aino-Maija Luukkonen, stadsdirektör Björneborg, Christian Ottosson, ordförande, klimat- och stadsmiljönämnden Huddinge kommun (c), Sara Jervfors, projektchef MatLust och kostchef, Södertälje kommun, Mårten Thorslund, grundare Matsvinnet och Monica Sihlén, segmentsansvarig för livsmedelsfrågor Upphandlingsmyndigheten

Perspektiven skiljde sig åt och svaren på hur vi skapar en hållbar livsmedelsförsörjning likaså. Men en sak var ändå alla paneldeltagare ense om: vi måste göra något. Vi måste se till att dela mer lika på de resurser som vi har på jorden, så att det finns nog åt alla. Vi måste få till ny lagstiftning som till exempel tillåter produktion av insekter som livsmedel i Sverige. ”Insekter är ett sätt att öka cirkuläriteten i matproduktionen”, säger Nils Österström. ”Mat som inte har tillräckligt god kvalitet kan användas som foder och på så sätt komma tillbaka in i näringskedjan igen”.

På marknaden styr utbud och efterfrågan, men även livsmedelsföretagen avgör vad som produceras och konsumeras. Både etablerade matjättar och små innovationsrika uppstickare har möjligheten att påverka livsmedelsbranschens villkor. En annan aktör på livsmedelsarenan är politikerna. Vilket är deras ansvar, eller kanske snarare: vad borde de inte lägga sig i? Sara Jervfors är kostchef på Södertälje kommun och projektchef för EU-projektet MatLust som syftar till att främja hållbar mat i offentlig sektor, och hon menar att folkbildning och att uppmärksamma människor på sina konsumtionsmönster är en viktig del av arbetet. ”Att lära våra konsumenter om hållbar mat och få dem att uppskatta det är en stor del”, säger hon. ”Vi synliggör svinnet i skolrestaurangerna, till exempel”. Christian Ottosson, ordförande i klimat- och stadsmiljönämnden Huddinge kommun (c), håller med: ”i förskolor och skolor kan vi göra så mycket. Vi måste utbilda barn i hur maten kommer till, om pollineringen till exempel. Jag ser ett stort värde i att barnen får följa med ut och se var deras mat egentligen kommer ifrån”, säger han.

Kontentan av seminariet var att det görs mycket, men att vi måste göra ännu mer. Utvecklingen går för långsamt för att vi ska kunna uppfylla målen om hållbarhet i Agenda 2030 i tid. Matsvinnet och andra livsmedelsfrågor, som köttet, närproducerat och transport- och förpackningsfrågor är en avgörande del i arbetet mot att klara alla mål, och i synnerhet mål 2, 12, 13, 14 och 15.

Se seminariet i efterhand här!

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *