Meny

Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Vad är en ”hållbar livsstil” och för vem är det “hållbara livet” hållbart? Frågorna ligger till grund för Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen  ett tvåårigt forskningsprojekt (2020-2022) som leds av KTH och genomförs tillsammans med Konstfack, Högskolan Halmstad, Designbyrån Usify och Tankesmedjan Global Utmaning. Projektet är finansierat av Energimyndigheten.

Hållbara Livsstilar
Det senaste året har debatten kring hållbarhet och behovet av mer handlingskraft i klimatfrågan fått allt mer uppmärksamhet i den allmänna diskussionen. Exempelvis har Greta Thunbergs klimatstrejk, diskussionen om “flygskam” och fenomen såsom “Klimatklubben”, samlat många människor för att göra gemensam sak för att påverka såväl samhällsutvecklingen som det egna vardagslivet i riktning mot en mer hållbar framtid.

Samtidigt som allt fler röster lyfts om behovet av handling och förändring växer också olika bilder fram om vilken typ av förändring som bör ske.  Medan Greta åberopar forskning och bjuds in till politiska sammanträden där möjligheten till styrmedel och globala avtal är en viktig fråga, visar exempelvis KlimatKlubbens inlägg i sociala medier snarare på en mer individualistisk inramning av hållbarhet, som understryker “tips och inspiration” som en viktig morot till förändring.

Som en reaktion på klimatkrisen växer olika “hållbara livsstilar” sig starkare. Frågan är hur hållbara dessa livsstilar är i praktiken och framförallt för vem. Många av livsstilsprojekten går ut på att “konsumera rätt produkter” eller “resa klimatsmart”, en livsstil som förutsätter både tid och ekonomi. Parallellt med detta lever många människor redan ett liv som i praktiken är det mest hållbara, just på grund av att dessa förutsättningar saknas.

Olika bilder av vilken typ av förändring som bör ske, vem som ska förändras och hur, skapar olika grupperingar och förståelser av vad det innebär att “leva hållbart”. Det här får praktiska konsekvenser för hur vi designar och planerar för en mer “hållbar” utveckling. Med bara 10 år kvar att genomföra Agenda 2030, vars ledord är “leave no one behind”, blir ett synliggörande av exkluderande processer och diskurser i den omställning som vi står inför särskilt viktigt.  

Normkritik
Utifrån ett normkritiskt perspektiv kommer projektet granska och synliggöra hinder som byggts in i berättelser om vad det innebär att leva ett “hållbart liv” när det kommer till tillgänglighet, förståelse och faktiska möjligheter till förändring för olika grupper av människor.

Syftet är att bidra med ny kunskap om hur vi kan genomlysa och problematisera dagens debatt om hållbarhets samt visa på möjligheter att öppna upp rådande förståelse av vad det innebär att leva ett hållbart liv till att inkludera fler grupper av människor och på så sätt minska avståndet mellan insikt och agerande.

Utifrån en kartläggning av dominerande hållbarhetsdiskurser kommer projektets tvärvetenskapliga forskargrupp att ta fram designförslag och prototyper med uppgift att skapa diskussion snarare än att föreslå lösningar, som på olika sätt undersöker alternativa sätt att agera på klimatkrisen i relation till vardagslivet och på så sätt minska avståndet mellan insikt och agerande.

En normkritisk designansatts fungerar som motor för ett kreativt gestaltnings-drivet utforskande och idégenererande. På så sätt ställer vi frågor och omformulerar problem med ambitionen att frigöra oss från kognitiva och normativa begränsningar för vad som upplevs som rimligt, troligt eller önskvärt. Designförslagen blir verktyg för att medvetandegöra, problematisera och diskutera normerande föreställningar om hur världen ser ut och fungerar. I interaktionen med dem kan oväntade insikter synliggöras och samtidigt öppna upp möjligheter för beteendeförändring.

Genomförande
Fas 1: Kartläggning och analys av dominerande hållbarhetsdiskurser utifrån ett normkritiskt perspektiv för att upptäcka maktstrukturer i relationen mellan människor, praktiker och olika typer av medier.

Fas 2: Utveckling av problemformuleringar och designkoncept som synligare distansen mellan insikt och agerande inom rådande hållbarhetsdiskurser när det kommer till beteendeförändringa.

Fas 3: Utvärdering av designkoncept och framtagande av diskursiva designförslag som agerar underlag för inspel i samhällsdebatten.

Vill du vara med?
Vill du medverka och följa projektets genomförande? Anmäld dig så håller vi dig uppdaterad om projektet.

Projektgrupp
Projektet genomförs vid KTH, genom Green Leap, en etablerad forskargrupp som vars kompetenser kompletterar varandra inom design- och samhällsvetenskaplig hållbarhetsforskning. I projektet medverkar:

Green Leap, KTH
Green Leap är en forskargrupp för design och hållbar utveckling på KTH. Vårt övergripande mål är att verka som en katalysator för förändring genom att engagera design i hållbar utveckling.

Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), KTH
SEED bedriver tvärvetenskaplig forskning i skärningen mellan miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling, samt inriktat på att utveckla mer hållbara samhällssystem.

Tankesmedjan Global Utmaning
Global Utmaning (GU) är en oberoende tankesmedja som verkar för hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och klimatmässigt. Tankesmedjan skapar plattformar för samverkan mellan forskning, näringsliv, civilsamhälle, förvaltning och politik där erfarenhets- och kunskapsutbyte ligger till grund för policyförslag som accelererar transformationen mot hållbara samhällen.

Designbyrån Usify
Usify är specialiserade på användar- och upplevelsecentrerad design av tjänster och produkter. De arbetar för att involvera och engagera en mängd olika aktörer i samskapande och upplevelsedrivna processer med ambitionen att bana väg för innovation och nytänkande vid utveckling av ekosystem, strategi och affär, kultur och organisation utefter människans behov.

Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation, Konstfack

Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH

Aalto universitet

Hälsoteknikcentrum Halland (HCH), Högskolan i Halmstad

 


Kontakt
Joel Ahlgren, Projektledare Global Utmaning

Bild: Susan Yin på Unsplash