Meny

Krönika av Per Lagerström:"All-inclusive-resandet är inte hållbart"

6 år sedan

Krönika av Per Lagerström:"All-inclusive-resandet är inte hållbart"

Per Lagerström“Allt fler svenskar reser all-inclusive. Även jag. Men det får bli ändring på det nu.” Det skriver Per Lagerström, kommunikationschef på Global Utmaning, efter ett lunchseminarium med nätverket Shyst resande.

”Utsugning av vissa, guldkant för andra?” Med den lite lätt retoriska rubriken bjöd nätverket Schyst resande in till ett spännande lunchseminarium. I blickfånget: det ökande all-inclusive-resandet. Ni vet den formen av turism där vi som resenärer både väljer och väljer bort på en gång. Bort med kulturella upplevelser, efterhängsna försäljare och oväntade möten. In med buffémat, arrangerad kvällsunderhållning och fri bar. Dygnet runt!

Dessutom är all-inclusive-resandet på stark frammarsch. Från bara någon enstaka procent år 2000 till att idag ligga mellan 15 och 20 procent av resandet hos de tre största researrangörerna i Sverige.

Frågan man kan ställa sig är förstås om det är ett problem.
Och jo. Det är det.

I alla fall om man anser att det är bra om besöksnäringen bidrar till utveckling i de länder som man besöker. Att turisternas spenderade pengar också hamnar i lokalbefolkningens och lokalsamhällets fickor. Att taxiföretag, restauranger och upplevelseföretag på orten också tjänar på att det kommer utländska besökare. Att det kanske till och med blir pengar över till lite bättre infrastruktur. Till vägar och avlopp som inte bara leder till hotellanläggningarna.

För det är där den största förändringen sker när resande blir allt mer all-inclusive inriktat. Pengarna stannar inte i landet. All-inclusive-anläggningarna är många gånger att jämföra med ”gated communities” där många av gästerna aldrig lämnar hotellområdet och äter alla sina måltider inne på anläggningen.

Det innebär, med ekonomisk terminologi, att det ”ekonomiska läckaget” ökar dramatiskt. Eller rättare sagt: nästan inga pengar alls stannar kvar i värdlandet. Hotellen ägs av transnationella koncerner, de inhyrda underleverantörerna likaså. och, även om det finns undantag, så är en del av maten och spriten också importerad. Och inte helt överraskande blir de negativa effekterna ännu större i utvecklingsländer. Där infrastrukturen redan är svag och beroendet av besöksnäringens pengar är som störst.

Nu är det ju i och för sig så att man kanske inte först och främst åker på semester för att bidra till ekonomisk utveckling. Man åker för att sola, bada, slappa. Och golfa.

”Ladda batterierna” som vi brukar säga till varandra när november-december-resorna är bokade.

För det ska erkännas. Jag är inte bara en samhällsengagerad världsmedborgare med förmånen att få jobba på tankesmedjan Global Utmaning. Jag är även all-inclusive-resenär…

Eller tidigare all-inclusive-resenär kanske jag ska tillägga. För Schyst resandes undersökning sätter egentligen bara lite uppfordrande siffror på den känsla jag har haft varje gång jag tagit mig ut från turist-reservatet: det är två helt skilda världar! Att stå och se containerfartygen anlöpa till hamnen på de sandiga och gudsförgätna Kap Verdianska öarna med importerade varor som sedan transporteras in till oss innanför murarna, gör ju inte att kvällsbuffén smakar bättre i munnen om man säger så. Å andra sidan får jag väl vara glad att jag inte är golf-turist i Nordafrika. Misstänker att min koncentration – i alla fall på vissa utslagshål – skulle ha störts av att veta att min hobby slukar tusentals kubikmeter vatten. I en region med allvarlig vattenbrist…

Så beskedet till barnen är beskt: Ingen mer all-inclusive! Nu får vi köpa vår egen glass, välja våra egna restauranger, boka våra egna utflykter och hitta våra egna smultronställen. Även på den välbehövliga vintersemestern.

Och frågan som jag som heltidsarbetande, arbetspendlande, dagishämtande småbarnsförälder måste ställa mig själv är ju förstås om mina barn kommer att fara så illa av att resa utan skygglappar. Ungar är ju av naturen hyfsat nyfikna.

Det kanske är jag själv som måste hitta den långsiktiga hållbarheten och balansen. Både i jobbet. Och i resandet.

Per Lagerström
kommunikationschef på Global Utmaning
f.d. all-inclusive-resenär

Kommentarer

4 comments

  • Bra inlägg. Men du väjer för en annan av de svåra hållbarhetsfrågorna – flygandet. Och du implicerar att bara vi struntar i all-inclusive så är semestern hållbar. Tyvärr så är det inte så.

  • Fanken också! 😉
    Självklart har du rätt Christer. Här åker man kollektivt till jobbet varje dag och så spräcker man sin CO2-kvot med en flygresa. Klassisk felkalkylering. Cykel till jobbet och flyg till Thailand. Och oxfilé från Brasilien. Det globala fotavtrycket sträcker sig ju ganska långt.

    Tror att det, som så mycket annat, handlar om att inte göra det bästa till det godas fiende. Att flyga är nödvändigt, om man vill besöka främmande länder långt bort. Men då är det ju bra att:
    Flyga sällan – och vara borta länge
    Klimatkompensera sitt eget flygande
    Aktivt visa för researrangörer och flygbolag att man tycker att miljön är viktig

    Och, ännu viktigare tror jag, kolla varifrån och hur maten man köper har åkt. Med lite mindre chilenska blåbär i februari-smoothien kanske man rent klimatmässigt kan kosta på sig att åka på långresa till Sydamerika någon gång i framtiden?

    /Per Lagerström

  • Intressant inlägg. Jag kan fråga mig varför vi reser? Är det för att handla i den lokala butiken och åka med den lokala bussen. Vi kan ju inte inbilla oss att vi blir annat än turister ifall vi stannar typ 14 dagar. Det är ändå stimulerande för min del att bara besöka butiker och lokal cafeer för att försöka gissa sig till hur livet ändå ter sig dit vi har färdats för ett kort besök. Att stänga in sig i speciella områden kan kanske motiveras ifall språket är en alltför en stor barriär, kanske för en äldre generation. Frågan är vad man upplever mer än sol och bad. Men det är väl okey ifall det är det enda man är ute efter. Förr var en resa en stor upplevelse som ofta tog flera månader att genomföra typ på Strindbergs tid. Idag ska vi shoppa i NY över en helg. Jag tror att det positiva med personliga möten mellan kulturer överväger att inte resa. Vi kan ju få en insikt om andra kulturer och människor som gör oss mer toleranta.

  • Hej Lasse!
    Jovisst är vi turister, eller tillfälliga besökare, vare sig vi vill eller inte. Men jag tror precis som du att även tillfälliga besök på främmande platser och i andra kulturer är helt avgörande för att få den här världen att fungera. Det omvända, att alla skulle stanna hemma hela tiden, är ju en tanke som förskräcker.

    Utmaningen är som sagt, att göra resandet och upptäckandet så hållbart som möjligt. “Svenskar på shoppingweekend i NY” kvalificerar sig sannolikt inte…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *