Meny

Medarbetarägande – det svenska näringslivets blinda fläck

Medarbetarägande – det svenska näringslivets blinda fläck
Global Utmaning

6 månader sedan

Sverige sticker ut i statistiken. Runt om i Europa äger anställda i genomsnitt 3 % av börsen – i Sverige äger de 1,7 %. Varför är vi i Sverige så dåliga på gemensamt ägande och hur står sig den svenska modellen i framtiden? Sophie Nachemson-Ekwall, författare av idéskriften Ett Sverige där anställda äger, menar att en omställning till nya ägandeformer är avgörande för Sveriges hållbara utveckling.

Den 14:e februari höll Global Utmaning och Arbetsgivarföreningen  KFO ett seminarium på temat ägandeformer. Medverkade gjorde representanter från politiken, facken och arbetsgivarna, och tillsammans  diskuterade de nyttan med medarbetarägande och den svenska modellens framtid.

Det svenska näringslivets blinda fläck

“Det finns över huvud taget ingen diskussion om anställdas ägande i Sverige”, menar Sophie Nachemson-Ekwall . “Vi har avfolkning av byarna och en inflyttning till städerna i Sverige. 55 000 småföretag ute i landet behöver nya ägare. 20 procent av dem har arvingar som skulle kunna ta över. Av de andra 80 procenten är det bara några ynka procent som säger i enkätundersökningar att anställda kan ta över. Anledningen är just att det inte ens finns som fråga. Det samtalet finns inte i Sverige, så företagen läggs ner eller säljs istället.”

Demokrati för företagen – och Sverige

Sverige och världen förändras snabbare än någonsin och demokratin skakas i grundvalarna. “Historiskt sett har svenskar hög tillit till sina politiska ledare, men det minskar och då särskilt bland unga”, säger Petter Skogar, förbundsdirektör Arbetgivarföreningen KFO. “Det kan vi lösa genom att skapa delaktighet och demokrati, något som medarbetarägande kan bidra till. Det kan vara en del i att råda bot på de mörka molnen i Sverige.”

Men det finns också en del nackdelar med medarbetarägande, i alla fall om man ska tro delar av panelen. Att vara delägare i ett företag innebär en större risk än att “bara” vara anställd. En medarbetare som också äger har idag inget kollektivavtal eller pensionssystem, och inkomsten beror på aktieutdelningen.

“Vi hjälper inte ägare”

Därför menade en enig panel att den svenska modellen måste uppdateras för att bättre passa egenanställda och personal som äger. “Det finns exempel på anställda som försökt starta ett sådant här bolag, men de får inget stöd. När de anställda ringer facket och ber om råd får de höra att ‘vi hjälper inte ägare’”, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Panelen var överens om att en anpassning av kollektivavtalen inte är en fråga för högern eller vänstern, eller för facket eller arbetsgivaren. Tvärtom ligger det i allas intresse att gynna såväl företagen som de anställda och samhället.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *