Meny

RE THINK, RE USE, RE MAKE

RE THINK, RE USE, RE MAKE
Global Utmaning

1 vecka sedan

Vi befinner oss i en ny kontext med en global pandemi som påverkar oss alla men som också förstärker orättvisor och våra klimatutmaningar. 

Hela världen skall startas om och då gärna i nya hjulspår. Spår som är mer hållbara och prioriterar nya frågor. Vi kommer därför att under lång tid verka i en kontext som i många delar inte är helt känd. Globalt, nationellt och lokalt.

Som arkitekter och planerare blir betydelsen av kloka långsiktiga beslut än viktigare i en tid av populism och okunskap. 

Vågar vi tänka om och tänka nytt eller är det fortsatt den krassa kvartalsekonomin och politikens cykler som styr?

Att vara med och forma framtidens hållbara samhällen nationellt men också globalt kräver mod och styrning. 

Under pandemin kan vi konstatera att flera städer utanför Norden har genomfört radikala beslut och reorganiserat det offentliga rummet, gator och torg för att möta medborgarnas behov. Fokus på gående och cyklande har ersatt bilåkandet i allt högre grad. Dessa modiga beslut fattas lokalt av borgmästare och politisk ledning. Ett exempel är Paris borgmästare Anne Hidalgo som myntat begreppet ”15 minute city” med fokus på det lokala närområdet för arbete, boende och rekreation. En ekologisk transformation med fokus på människan inte bilen.

Bilen är och har varit en planeringsförutsättning i över 50 år och idag finns det mer parkeringsyta än boyta per person i Sverige. Bilen är med andra ord vår tids planeringsparadigm men nu är dags att tänka om.

Bilen ger ökade hälsoproblem, hälften av alla bilresor är kortare än 5 km. Man tar bilen till externa köpcentrum och citykärnor överges. Bilen anses vara en mänsklig rättighet och trots all kunskap om fossila bränslen kan vi se rörelser som de gula västarna i Frankrike spridas på många platser. 

Är elbilen svaret på det. Nej, det handlar också om ”Kampen om ytan ” och stadens attraktivitet. Det offentliga rummet är vår viktigaste mötesplats där kulturens kraft får näring och bildar ett fundament för demokratin. Vi ska värna våra publika platser och gestalta dem med fokus på människan.  

Den digitala världen har hjälpt oss att klara av studier och arbete och kommer att vara lika viktig när vi startar om efter Pandemin. Riktiga möten behövs än mer och därför behöver vi ha extra stort fokus på hur vi gestaltar de offentliga rummen i vårt närområde.

Det rumsliga perspektivet är avgörande om vi ska lyckas liksom ett nytt systemperspektiv som sätter människan i centrum. 

Vi behöver definiera hur det ska ske och på vilket sätt en ny sorts programmering ger oss en klok stadsplanering som möter nya sätt att arbeta, ett minskat behov av resande, ett starkare närsamhälle, stärker vår hälsa, gör oss mindre ensamma samt behovet av cirkulära ekonomier med lägre förbrukning av materiella och mänskliga resurser samt mycket mer. Allt detta skall då äga rum i en livsmiljö som gestaltats efter nya principer.

Redan före coronakrisen såg vi hur samhället brottades med stora orättvisor i hälsa, arbetslivet, boende och välfärd. Vi såg att vi förbrukade orimligt mycket resurser med för stora effekter på klimatet och vi såg hur samverkansformerna mellan marknad och samhälle behövde utvecklas.

Nu skall vi starta om och därmed har vi en chans att komma framåt på ett nytt sätt. Agenda 2030 med de 17 globala målen ger oss en riktning och ett gemensamt språk, de kan vara ett utmärkt redskap.


Monica von Schmalensee är arkitekt SAR/MSA och partner på White Arkitekter. I hennes roll som VD mellan åren 2010-2012 blev White etablerade på den internationella arenan. Tack vare ett starkt engagemang inom hållbarhet var White var en av grundarna till Sweden Green Building Council med Monica som ordförande från starten 2009 fram till 2016. Monica fick pris som Årets Samhällsbyggare 2016 med motiveringen ”genom sitt starka engagemang i arkitektur, stadsutveckling och hållbarhet, bidragit till att skapa nya lösningar för att bygga vackra täta och hållbara städer”. Monica är också ledamot av IVA och näringslivsrepresentant i FORMAS forskarråd. 2017 utsågs hon till en av Sadiq Kahns, borgmästare i London, s k Mayor’s Design Advocates med avsikt att skapa ”Good Growth By Design”. I februari 2018 utsågs Monica av regeringen att som ordförande för ”Rådet för hållbara Städer ” driva regeringspolitik inom detta område. Som senior rådgivare på White är Monica med i olika strategiska stadsutvecklingsprojekt.

Christer Larsson var Stadsbyggnadsdirektör i Malmö mellan 2005-2019. Tidigare verkade han som praktiserande arkitekt och har drivit egen arkitektbyrå. Han har suttit i Malmö stads kommission för ett socialt hållbart Malmö och varit särskild utredare för Sveriges regering för att formulera en ny nationell politik inom arkitektur, form och design. Christer Larsson är adj. professor på Arkitektskolan, Lunds universitet, expert i Kommittén för modernare byggregler, Honorary Academician i Academy of Urbanism, ledamot i IVA Samhällsbyggnad samt styrelsemedlem i International Urban Development Association (INTA)

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *