Meny

Snygga ekvationer är framtiden

Snygga ekvationer är framtiden
Global Utmaning

1 vecka sedan

Från de allra första dagarna i skolan har vi lärt oss att lösa grundläggande ekvationer. Med tiden fick vi avancera till mer komplexa uppgifter och uppmuntrades att hitta nya, innovativa och eleganta sätt att lösa problem. Oavsett hur svåra de var så var en sak alltid given. En lösning som inte gick jämt ut, som inte balanserade vänster- och högerledet, gav direkt fel i boken.

Matematik har hjälpt mänskligheten att förstå världen. Snygga ekvationer ligger bakom mycket av vår rekordsnabba utveckling, och i Vårt matematiska universum menar Max Tegmark att hela vår värld i själva verket är matematik. I matematiken kan vi balansera hela universum. Men eftersom vår teknologi och våra samhällsstrukturer har utvecklats exponentiellt, har även ekvationerna ökat dramatiskt i svårighetsgrad. De har inte bara blivit otroligt komplexa att lösa utan dessutom svåra att förstå.

De komplexa ekvationerna kan verka skrämmande, men de är i själva verket en nödvändig del av vår civiliserade värld. En värld utan komplexitet är en värld utan innovation. Inget internet, inga resor till främmande länder och absolut inga till Mars. Glöm tomater på vintern eller hemmakvällar med Netflix. Dagens ekvationer ser inte ut som gårdagens. Man trots allt inte laga en iPhone med en hammare. Men i en komplex värld kan det vara lika svårt att lista ut vilka problemen faktiskt är, som att lösa dem. Just därför är 2015 ett årtal värt att minnas. Det var då FN lanserade 17 definitiva mål för världens framtid – de Globala målen. Idag känner många till dem, men det är färre som har insett den praktiska tyngden och förstår den matematiska konsekvensen av systemet. De 17 målen omfattar 169 noggrant definierade delmål som är helt avgörande för allt liv på jorden. För att än en gång gå tillbaka till skolan: vi lärde oss att allt fysiskt i vår värld är byggt av 118 grundämnen, det så kallade periodiska systemet. På samma sätt är de 169 delmålen grundläggande byggstenar för en hållbar framtid. Målen visar vägen till en fungerande värld, en värld i balans.

Varför är balansen så viktig? Här kommer ekvationerna in igen. Oavsett vad du gör, oavsett var du bor, oavsett dina egna personliga mål så är de Globala målen livsviktiga för dig. Om din egen ekvation innebär att du driver ett företag, men också att du gör det i en ojämlik värld, kommer orättvisor och fattigdom störa balansen och leda till minskad köpkraft. Om din ekvation innehåller en dröm om ett hus vid havet kan stormar och ökade havsnivåer störa balansen. Och om du ser fram mot en trygg ålderdom med barnbarn som glatt springer runt dina ben kan ekvationen fällas av raserade sociala skyddsnät. Vi måste med andra ord eftersträva balans i våra uträkningar. Men hur lyckas vi med detta i en konfliktfylld värld?

Vi måste börja med att misstro alla enkla lösningar. Vi har alltför länge intalat oss att de kan fixa våra problem, men i själva verket sopade vi allt som satte ekvationerna ur balans under mattan. Det har vi varit jättebra på. Vi har struntat i miljön (för det brukade ju fungera att ignorera den), vi har bortsett från de ökade klyftorna i samhället (för det var ju bara några få som drabbades och alla vi kände fick det ju ändå bättre), vi har sänkt våra skatter (för skolorna och sjukvården fungerar väl i princip och mina kvarter är fortfarande trygga). Lösningen ligger i att bejaka komplexitet.

Efter det måste vi sluta sätta individualism framför allt annat. När vi gör det ignorerar vi den allra mest komplexa och mest betydelsefulla ekvationen som finns. Den som säger att precis allt liv på jorden är viktigt och måste därför vårdas av alla. När vi tar mer än vi ger håller inte den ekvationen. Då försvinner grunden för alla andra lösningar, och ironiskt nog så försvinner då hela den fantastiska arenan där vi så desperat ville få tävla om en ledande roll som självständig individ.

Det tredje åtgärden är att inte fastna i partipolitik. Även om jag som ett exempel på komplexitet nämnde skatter – vår gemensamma avgift för att vi ska få bo i ett stabilt välfärdssamhälle – insisterar jag ändå på att lösningarna inte är, eller kan vara, partipolitiska. Om vi ska lyckas har vi inte tid med onödiga motsättningar. Samtidigt är det en stor skillnad mellan att vara öppen för olika lösningar, och att slösa tid på ändlösa diskussioner med dem som medvetet blundar för komplexiteten. De kommer aldrig hitta några snygga lösningar, de som tar med alla aspekter och ändå får det att gå ihop. Om vi ska lyckas behöver vi öppenhet och nyfikenhet kombinerat med bred kunskap och erfarenhet. Annars kommer vi fortsätta att lösa våra problem genom att sudda bort det som inte går jämt ut. Det är helt självklart fusk, och fusk förstör det förtroendet som är grundläggande för vår civilisation. Och vilka var det som fuskade i skolan? Jo, de som faktiskt inte kunde svara på frågorna.

Avslutningsvis måste vi börja använda ett nytt facit. Trots att vi vet så väl att pengar i sig inte gör oss lyckliga är det ändå just ekonomiska värden – och inte ett långsiktigt välbefinnande – som vi har använt för att verifiera våra resultat. Det innebär att vi gång på gång har ignorerat baksidorna. När vi har skymtat obalans i uträkningen har vi betraktat det som ett obekvämt men ofrånkomligt avrundningsfel, något nödvändigt för att den enkla ekonomiska ekvationen ska gå ihop. Men på en planet där det bor åtta miljarder människor är varje individs plastflaska inte längre ett avrundningsfel och ett något minskat fiskbestånd är plötsligt en exponentiellt annalkande katastrof. De där få stackarna som måste flytta på sig när haven stiger är plötsligt en halv miljard människor på flykt. Än en gång handlar det om ekvationer.

Så vad gör vi nu? Vår lärare har just stängt dörren till aulan och det är dags att ta oss an vårt viktigaste och svåraste prov. Men till skillnad från när du som nervös 18-årig student började fumla med pappren, så behöver du inte lösa dessa ekvationer själv, den här gången är du inte ensam. Du får fråga vem som helst om råd. Inte bara miniräknare och läroböcker är tillåtna – du har de Globala målen som karta och du får involvera världens alla forskare. Eftersom det är så många svåra frågor på provet, har vi fått 10 år på oss att hitta lösningarna. Det ser plötsligt möjligt ut. Det är nu det gäller och den här gången måste vi få alla rätt.


Jakob Trollbäck är grundare av den stockholmsbaserade strategi- och kommunikationsbyrån The New Division och branding och designstudion Trollbäck + Company i New York. Jakob är specialiserad på strategi och kommunikation för hållbarhet och är huvudarkitekten bakom kommunikationsspråket för FN:s 17 globala mål, en ambitiös och inspirerande agenda för en bättre värld 2030.

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *