Meny

Debatt: ”Sveriges attityd till EU har chockat oss alla”

Debatt: ”Sveriges attityd till EU har chockat oss alla”
Global Utmaning

2 månader sedan

”Det som förvånat andra länder mest är Sveriges och Nederländernas bristande solidaritet. Sveriges attityd har chockat också oss. Vi känner inte igen vårt land,” skriver tankesmedjans rådgivare Kristina Persson, Anders Wijkman, Lars-Göran Engfeldt med flera i Dagens industri.

Det blåser upp till strid i EU. I ena ringhörnan finns Sverige och Nederländerna vars primära mål är att hålla nere EU:s budget. I den andra tätt befolkade ringhörnan finns övriga medlemsländer som i stället prioriterar en snabb återhämtning av EU:s ekonomi genom rejält stöd till dem som drabbats hårdast av pandemin och som vill se ett EU med en framtidsvision som spjutspets i bland annat klimatpolitiken och utvecklingen av artificiell intelligens. För den svenska EU-nämnden tycks dock inte begrepp som Solidaritet och Framtidsvision ingå i vokabulären.

Det som förvånat andra länder mest är kanske Sveriges och Nederländernas bristande solidaritet. Sveriges attityd har chockat också oss. Vi känner inte igen vårt land. Danmark och Österrike som varit i vår ringhörna har nu signalerat kompromissvilja, troligen för att de tagit till sig av kritiken. Övriga medlemsländer menar att EU måste hjälpa dem som drabbats hårdast av solidaritetsskäl men också för att vi alla tjänar på att hela EU återhämtar sig så snabbt som möjligt. Vi är alla varandras största handelspartners. Många experter befarar att den nedstängning som skett av våra samhällen kan resultera i en lång och djup recession om inte EU och medlemsländerna agerar. Det har Sverige också gjort, men alla har inte de finansiella musklerna efter finanskrisen och behöver vår hjälp

Det återhämtningspaket som EU-kommissionen lagt på bordet är unikt, både till storleken och till formen – en blandning av lån och bidrag. Sverige vill bara gå med på stöd i form av lån och ifrågasätter storleken. Det som gör positionen särskilt anmärkningsvärd är att Tyskland – som brukat gå längst i kraven på återhållsamhet – nu har svängt och är beredd att acceptera ett historiskt stort stödpaket och till betydande del som bidrag. Angela Merkel inser att vare sig Italien, Grekland eller Spanien klarar att återhämta sig på egen hand. De åtstramningar de tvingades till efter finanskrisen – och som bl.a. innebar att Grekland inte kunde upprätthålla den allmänna sjukvården – har lämnat djupa sår. Merkel har insett att de inte tål fler stålbad. Att Tyskland bytt fot är ett bevis på hur viktig sammanhållningen i EU är för tyskarna.

Det borde den vara också för oss. Samtidigt som svenska politiker för en osolidarisk EU-politik, och dessutom säger sig vara beredda att använda Sveriges vetorätt för att stoppa hjälppaketet, så är stödet för EU i Sverige uppe på rekordnivåer. Svenskar i gemen verkar vara klokare än sina valda politiker. De vet att vi i Europa behöver varandra för att möta framtidens utmaningar. Högst upp på listan står den ekonomiska krisen som följt på COVID-19. Parallellt finns de ökande riskerna för ett alltmer instabilt klimat, utarmade ekosystem och förlusten av biologisk mångfald. Allt fler börjar också inse att det finns kopplingar mellan klimatförändringen, den ekologiska krisen och pandemin. Människorna och de vilda djuren har kommit allt närmare varandra när skogar skövlas. Ett varmare klimat gör att nya sjukdomar gör entré i vår del av världen.

EU är den enda ledande kraften i den globala klimatpolitiken efter det att USA på Trumps initiativ lämnat Parisavtalet. Kina ökar trots en del positiva initiativ sina utsläpp. Mer än någonsin en behövs en kraft med muskler som visar vägen mot den omställning av våra ekonomier som är nödvändig. Fortsatt utbyggnad av sol och vind, utveckling av lagringsteknik för el, elektrifiering av transporterna, tilläggsisolering av byggnader, bygga i trä istället för betong, cirkulära materialflöden, klimatsmart jordbruk samt ersättning av fossila råvaror med råvaror från de gröna näringarna. Potentialen finns hos EU men då måste också de finansiella musklerna finnas.

Parallellt pågår en utveckling av artificiell intelligens med potential att radikalt förändra våra samhällen. Till bilden hör biomedicinska och kvantfysiska revolutioner med intima kopplingar till utvecklingen av AI. De positiva effekterna är många. Men som med all teknik har AI en baksida. EU behövs för att få på plats ett regelverk som tämjer teknikens potentiellt negativa sidor – som riskerna för ett utökat kontrollsamhälle, manipulering av demokratin och allmänna val, vapensystem utan mänsklig kontroll, förlusten av tiotals miljoner jobb samt utvecklingen av s k superhumans. EU måste vara i forskningens frontlinje. Och för detta krävs muskler.

Det borde vara i Sveriges intresse att EU ökar sina insatser inom dessa och andra centrala områden, så avgörande för vår framtid. Men i stället för att engagera sig i EU:s framtida inriktning så använder Sverige allt sitt inflytande för att hålla nere EU:s budget till max 1,03 procent av BNP. Det budskap som sänds både till EU och till våra medborgare är att Sverige egentligen inte tycker att medlemskapet är särskilt viktigt.

Det finns aktiviteter inom EU:s budget som är tveksamma. Dit hör stöd till jordbruk och boende i glesbygd som inte når fram till dem som verkligen behöver det utan går till fel mottagare eller försvinner på vägen. EU:s revisorer slår år efter år larm, men inget händer. Sverige borde kräva mer kraftfulla åtgärder mot den på sina håll utbredda korruptionen. Det gäller inte bara dysfunktionella Ungern och Polen.

Sverige borde också sätta tryck på Euro-länderna att utveckla den finansiella union som är avgörande för att Eurozonen skall fungera. Det innebär att de länder som förlorar på en högt värderad valuta får finansiellt stöd från de länder som är klara vinnare. I klartext en överföring av en del av Tysklands och Nederländernas vinster till Medelhavsländerna. Det skulle minska de senares behov av stöd från EU:s budget, men det är något som Sverige av närmast obegripliga skäl motsätter sig.

/…/

I detta kritiska läge är sammanhållningen inom EU viktigare än någonsin. Det känner och vet det svenska folket. Det är dags för politikerna att lyssna på sitt folk.

Kristina Persson, grundare tankesmedjan Global Utmaning, tidigare statsråd

Lars-Göran Engfeldt, Tidigare ordförande Transparency Int´l Sverige och ambassadör, senior rådigare Global Utmaning

Anders Wijkman, ordförande Climate-KIC, tidigare Europaparlementariker, senior rådgivare Global Utmanign

Ulf Dahlsten, Ordförande Framtidssmedjan Elders, tidigare statssekreterare

Ruth Jacoby, tidigare ambassadör Berlin och Rom

Anders Ljunggren, tidigare statssekreterare och ambassadör

Olle Wästberg, Ordförande Stiftelsen Isak Hirschs Minne, tidigare generaldirektör Svenska Institutet

Texten är ett utdrag, läs artikeln i sin helhet i Dagens industri


 

Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *