Meny

"The financial markets should support the real economy"- referat från seminarium i London

4 år sedan

"The financial markets should support the real economy"- referat från seminarium i London

Frågan om finanssektorns roll för den reala ekonomin väcker allt större intresse. Seminariet ”How the financial markets can be made to support the real economy”den 27/11 i samarbete mellan Global Utmaning, New Economics Foundation och London School of Economics var fullbokat bara några dagar efter att det annonserats ut. Ett seminarium som lyfte fram flera olika förslag på hur finanssektorn bättre skulle kunna stödja den reala ekonomin.

Seminariet inleddes av Tony Greenham från New Economics Foundation som redogjorde för innehållet i nef:s rapport: Where does money come from? Nef slår hål på två uppfattningar: dels att banker lånar ut vad andra satt in, dels att riksbankerna kontrollerar penningmängden. I verkligheten är det banker som skapar pengar och styr penningmängden. Och i takt med att penningmängden ökar, så ökar också skulderna.
– Dagens skuldkris är en logisk konsekvens av den avregleringen av finanssektorn, säger Tony Greenham.

Problemen med dagens finanssystem är flera. Bankerna är för stora -” too big to fail”. De är för lika och de skapar pengar, vilket gör att penningmängden ökar snabbare än ekonomin växer. Nefs förslag är istället att staten bör ta över rätten att skapa pengar.

Ökade skillnader – ökade skulder
Michael Kumhof, IMF, redogjorde för två forskningsrapporter. De visar på samband mellan ökade inkomstskillnader, skuldsättning och finanssektorns utveckling. Inkomstskillnader har ökat de senaste 30 åren, vilket resulterat i att de rikaste 5 procenten av befolkningen lånar ut sina tillgångar till resterande 95 procent – vilket i sin tur lett till att skuldkvoten för den senare gruppen ständigt har ökat – ända sedan 1984.

Och minskade investeringar
När inkomstskillnaderna ökar, minskar investeringarna i produktivt kapital. Risken för finanskriser ökar. Kumhof och IMF pekar på att om man istället ser till att återställa löntagarnas förhandlingsmakt, så kan skuldkvoten återställas och risken för kriser minska. Den så kallade Chicagoplanen innebär bland annat att man skiljer på bankverksamhet och investeringsverksamhet och att staten återtar rätten att ge ut pengar. Denna plan skulle enligt Michael Kumhof kunna lösa skuldkrisen för både stater och hushåll och samtidigt minska skattenivåerna och öka investeringar i den reala ekonomin.

Behov av nytt globalt ledarskap
Ulf Dahlsten, senior rådgivare vid Global Utmaning, redogjorde för sin kommande avhandling Taming the global markets där han pekar på behovet av nya internationella politiska institutioner. Finansmarknaden har helt enkelt vuxit ur nationalstaten och den nationella politiken. Att marknadsekonomins självreglerande mekanismer skulle kunna lösa dagens problem är helt orealistiskt menar Ulf Dahlsten och efterlyser istället en ny global rule of law, som säkerställer nationalstaternas suveränitet, men samtidigt gör det möjligt att tämja de globala finansiella marknaderna.

Stewart Wallis, chef på New Economics Foundation, avslutade seminariet med en uppmaning om att tänka storskaligt, djärvt och nytt. Finanssektorn bidrar inte till att lösa det utmaningar vi står inför, menar Wallis och konstaterade att det ”bara finns en gratis lunch. Rätten att skapa pengar”.
– Frågan är, menar Wallis, vem ger vi denna gratislunch? Bör verkligen samhället avstå kontrollen över denna rättighet? Hamnar pengarna verkligen där vi vill att de skall hamna?

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *