Meny

Tillväxt utan gränser eller välfärd utan tillväxt?

6 år sedan

Tillväxt utan gränser eller välfärd utan tillväxt?

Makroekonomerna sitter fast i förnekelse, forskarna är för specialiserade utan insikt om farliga cocktaileffekter och politikerna vill inte ta i debatten ens med tång. Detta var tre tuffa budskap från respektive Tim Jackson, Johan Rockström och Anders Wijkman när seminariet ”Välfärd utan tillväxt” drog fullt hus med många besvikna som fick vända i dörren på ABF-huset i Stockholm den 8 februari 2011, skriver Global Utmanings kanslichef Johan Danielson i ett referat från seminariet.

”Vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid. Hur ska vi lyckas förena evig tillväxt med minskad miljöpåverkan?” stod det i flygblad och inbjudan.  Det gör vi inte var det övergripande svaret från kvällens tre talare.

Tim Jackson, professor vid Surrey universitetets center för miljöstrategier, ledamot i den brittiska regeringens hållbarhetskommission och uppmärksammad författare av boken ”Välfärd utan tillväxt” som gör upp med vår tids besatthet av tillväxt var kvällens huvudtalare. Hans kända “… people are being persuaded to spend money we don’t have, on things we don’t need, to create impressions that won’t last, on people we don’t care about” rev ned jubel bland publiken.

Hans enkla fråga till åhörarna var, ”hur är det möjligt med evig tillväxt i en ändlig värld?” Idag är all ökad välfärd och politiska löften grundade på framtida ekonomisk tillväxt. Detta är ett fundamentalt dilemma. Vi måste ha en ärlig diskussion och ett svar på frågan, menade Jackson.

Visst har den ekonomiska tillväxten givit en rad positiva effekter för oss, i synnerhet den lilla gynnade minoriteten i väst, men även för utvecklingsländer med minskad fattigdom och svält. Men varför ska vi rika fortsätta med tillväxt när det leder till instabilitet och stora risker för ett framtida sammanbrott för hela den mänskliga civilisationen?

Det förföriska svaret från politik och näringsliv är att vi kan lita på vår intelligens, uppfinningsrikedom och effektivitet. Vi kan skapa en ”decoupling” (en frikoppling) mellan en ökad välfärd och tillväxtens negativa effekter. Jackson menade att ”decoupling” är en myt. Vi kommer att förlora kriget mellan effektivitet och volym (scale).  Jackson gjorde en redovisning av statistik för att leda detta i bevis, som den intresserade kan se i folkbildningsnätets film från seminariet.

Nästa frågeställning Jackson lyfte var om den mänskliga naturen och drivkraften i grunden utgörs av egoism och en ständig hunger för nyheter med ökad konsumtion som följd. ”Are we really so hooked, so selfish?” Jacksons svar var nej. Vi är snarare indoktrinerade och fångade i en rad incitamentsstrukturer som främjar vår egoism och hunger för ny och mer konsumtion.

Alternativet är ett nytt makroekonomiskt paradigm med andra incitament mot mer altruism och andra värden än prylar. Vi behöver en annan ekonomi, en ekonomi som främjar ekologiska investeringar, företag och en hållbar makroekonomi var budskapet från Jackson. Detta paradigmskifte kräver intellektuell ansträngning och uppfinnesrikedom för att lyckas. Idag skönjer vi mindre praktiska exempel mot mer tjänster, kreativa jobb, stödjande grupperingar och sammanhang för en hållbar ekologisk utveckling utan krav på ekonomisk tillväxt. I ett TED-talk från juli 2010 utvecklar Jackson den tankegången närmare.

Jacksons budskap till politiken var att skapa tydliga gränser och tak inom olika områden, att utveckla en ny makroekonomisk struktur och försöka ändra den nuvarande sociala logiken för egoism och nyhetshunger mot nya värderingar och värderingssystem.

Johan Rockström, en av Sveriges internationellt mest kända miljö- och riskforskare, pekade på att mänskligheten redan idag har brutit en rad gränser för vad jorden tål. Vi upplever accelererande trender och ”hockeyklubbsutveckling” inom en rad olika områden. Vi ökar befolkningen, majoriteten som är fattiga vill ha samma livsstil som minoriteten rika, vi är nära peak oil och peak coal.

Jacksons påstående om att ”decoupling” är en myt underströks kraftfullt av Rockström. Han avfärdade Reinfeldts påstående att Sverige är ett bevis för en frikopplad tillväxt utan negativa ekologiska konsekvenser som rent nys.

Den livsstil och de ideal som nu dominerar vår kultur skapades för ca 200 år sedan, en otroligt kort period i mänsklighetens tidslinje vilket är hoppingivande men, som Rockström tillade, vi har endast 40 år på oss att ”kliva av”. Det handlar om att göra en gigantisk växling av subventioner från fel till rätt beteende. Vilket enligt Rockström är helt möjligt.

Anders Wijkman fick representera politiken och berättade att starten på hans engagemang i miljö- och klimatfrågor var Romklubbens rapport året 1972 ”Tillväxtens gränser”. Men fortfarande är tillväxtdoktrinen en död fråga i politiken.

Han refererade till senaste mötet i Davos där World Economic Forum redovisat i ett diagram världens mest allvarliga risker på ena axeln och de mest troliga på den andra. Vilka de var? Jo, klimatet, vattnet, migrationen och maten.

Varför förnekar politiken denna utveckling? Wijkmans svar var att alldeles för få politiker har tillräcklig naturvetenskaplig utbildning och kompetens. Termodynamiken känner få till än färre som behärskar resonemangen. Vårt ekonomiska system har regler för avskrivningar av maskiner och inventarier men inte för naturresurser som om de vore oändliga.

En ny vision måste till, nya värderingar, nya affärsmodeller och en ny ekonomisk teori. Vi måste också nå ett holistiskt förhållningssätt snarare än en ökad specialisering.  Förståelse för hur allt hänger ihop.

Svårigheten enligt Wijkman är den ökande globala marknaden. Kan vi rå på dess dynamik? Och hur kan de globala trenderna vändas? Svaret är en reformering av det ekonomiska paradigm vi lever under idag, att skapa gränser och tak för energianvändningen och utnyttjandet av naturresurserna.

Johan Danielson

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *