Meny

#Vimåsteprata – tre frågor till Kristina Persson 

#Vimåsteprata – tre frågor till Kristina Persson 
Global Utmaning

3 månader sedan

I början av mars lanserades demokrati-initiativet #Vimåsteprata med en debattartikel i SVD, med 20 opinionsbildare som undertecknade, bland dem Hédi Fried, Maxida Märak, Kristina Persson, Elisabeth Åsbrink och Sverker Sörlin. Initiativet består av tre delar; en bok, föreläsningar och digital dialog.  Kristina Persson, grundare till tankesmedjan Global Utmaning är en av initiativtagarna till #Vimåsteprata:

Varför har ni startat initiativet?

Den utlösande faktorn när vi började tala om ”att göra något” för ett år sedan, var hotet från den auktoritära populismen som hade krupit allt närmare efter resultaten i Brexit-omröstningen, valet av Trump som president i USA, utvecklingen i Östeuropa och framgångarna för högerextrema och nationalistiska partier i många andra europeiska länder, inklusive Sverige. Till detta kom insikten om att opinionen kan manipuleras och falska nyheter spridas för att skapa oro och påverka valen. Och att det faktiskt skedde i USA- och Brexit-valen.

Detta tillsammans med insikten om att ”det tar tid och är mödosamt att bygga upp en demokrati men att det krävs nästan ingenting för att riva ner den” (Ziblatt, Levinsky: How Democracies die, 2018) skapade handlingskraft. Historien har lärt oss att den stora tragedin inte är de onda människornas handlingar utan alla vi som står passiva bredvid och tittar på. Det är detta som jag fruktar mest: likgiltighet, passivitet. Att många idag i Sverige inte bryr sig. Inte tycker att frågor om demokratin angår dem.

Hur hamnade vi i en tid där demokratin är satt under press?

Jag anser att ett stort ansvar ligger på politiken, därmed också på våra politiska ledare. Det är de som har varit/ska vara demokratins främsta företrädare och försvarare. De har inte anpassat demokratins former till en ny tid och inte fört en politik som säkrat en god balans mellan marknadsvärde och människovärde. Men även alla som inte har varit aktiva politiker har ett ansvar för att vårda demokratins former och innehåll. Bristen på tilltro till partierna och politikerna – som kan avläsas i opinionsmätningarna – tar sig uttryck i politisk passivitet och frustration. Demokratins innehåll, politiken behöver bättre spegla vad samhälle och människor behöver.

Vad ska #vimåsteprata göra för att bemöta det?

Vi tror inte att det är så lätt för oss att nå de likgiltiga och ännu svårare de negativa. Men de som vi kan nå är alla de andra, som har potential att bli demokratiaktivister – privat, lokalt eller i ännu större sammanhang. Projektet kan via folkbildningens organisationer och aktiviteter nå många människor som behöver kunskap och stöd för att säga från och orka ta samtalen om hoten mot demokratin vid fikabordet och släktkalasen. De kan skapa engagemang och sprida kunskap till alla dem som inte kommer till mötena i studieförbundens eller folkhögskolornas regi.

Det viktiga med #vimåsteprata är kombinationen av engagerade opinionsbildare med den mäktiga kraft som folkbildningen utgör – 10 studieförbund och 154 folkhögskolor. Att vi tillsammans kan stimulera till kunskapsspridning och samtal om vad demokratin behöver för att utvecklas och överleva.

Utan förmåga att nå ut till många människor runt om i hela land i städerna, orten och på landsbygden väger vi som är de cirka 100 demokrati-aktivisterna i #vimåsteprata lätt. Folkbildningens potential och förmåga är helt avgörande.

Läs mer om initiativet på vimasteprata.org

 

 

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *