Meny

5-10-15-2030 – We are the heroes of our time

5-10-15-2030 – We are the heroes of our time
Global Utmaning

1 vecka sedan

5

Året var 2015 och världens ledare var överens om målen världen skulle uppnå till 2030. Det är inte så länge sedan, men fem år har gått. Då var Obama president i USA, den extrema fattigdomen minskade, världen skulle samma år få ett bindande klimatavtal och Måns Zelmerlöw vann Eurovision med Heros. Världen var på väg framåt, det fanns en plan och vi var alla hjältar. Sen kom hösten och verklighet gjorde sig påmind. När asylsökande och migranter från Syrien, Afghanistan och Iran sökte sig på båtar över medelhavet till Europa svarade Sverige och våra europeiska grannar med att stänga sina gränser för att begränsa flyktingmottagandet.  

Under en snöig morgon i november 2016 slog nyheten ner att Donald Trump vunnit valet i USA. Jag var på Münchenbryggeriet för årets upplaga av EUs Östersjöstrategiforum (EUSBSR). Hela konferensen ändrade snabbt program och kom istället att ägnas åt vad valresultatet betydde för Europa. Det var en obegriplig känsla. Det som inte kunde hända hade hänt. På scenen stod Kristina Persson som då var framtidsminister och berättade om regeringens strategi för att uppnå Agenda 2030 i denna nya kontext. Efter konferensen pulsade jag hemåt genom halvmeter hög snö för att hämta mina döttrar på skolan och förskolan. Kollektivtrafiken stod still. Med det Amerikanska valresultatet förändrades den  geopolitiska maktbalansen. Sedan dess har Trump stängt gränserna för vissa nationaliteter, begränsade aborträtten, lämnat Parisavtalet och Unesco. Men det som berörde mig mest var den familjeseperations policy som trädde i kraft 2017, som innebär att barn till migranter separeras från sina föräldrar vid gränsen för att stoppa migrationen till USA. Strax därefter gick USA ur FNs råd för mänskliga rättigheter. Jag föll i gråt.

Vi människor noterar sällan när vi i är på topp och allt går vår väg. Vi blir blinda för framstegen och börjar se den positiva utvecklingen som självklar. Vi slappnar av och sänker garden. Jag tror det var det som hände för fem år sedan när det gäller klimatet, miljön och mänskliga rättigheter. Ibland behövs ett avbräck i kurvan för att vi ska vakna, vakna på riktigt, såsom när världen vaknade upp med #metoo.

Jag låg hemma i sängen med en besvärlig förkylning på senhösten 2017. Jag gick in på  Facebook och ser hela flödet översvämmat av kvinnor som skrivit #metoo. Jag stänger mobilen och funderar. Det tar emot. Sedan öppnar jag mobilen igen och skriver mina egna erfarenheter och betraktelser och avslutar med #metoo. Under dagarna och veckorna som följer publiceras allt hemskare berättelser. Mina vänner och bekanta kompletterar med sina inlägg där de beskriver våldtäkter, övergrepp och diskriminering. Det är som om alla kollektivt fått nog. Kvinnor i Sverige och i stora delar av världen äntligen fått möjlighet att säga sanningen, in the comfort of strangers, och därigenom släppa skammen och skulden, så att de kunde läggas där den hör hemma, hos förövarna och förtryckarna. Många manliga programledare, före detta makar och pojkvänner, högt uppsatta chefer, journalister, redaktörer, skådespelare och domare tvingades lämna sina uppdrag. 

Diskriminering mellan könen är en av de mest ihållande ojämlikheterna i världen enligt UNDP och med metoo-upprop togs ett steg mot ett mer jämställt samhälle. Jag tror det kommer att visa sig avgörande på vägen mot en hållbar framtid. När utmaningarna ska lösas och de globala målen ska nås, så behövs hela begåvningsreserven. Alla behöver hjälpas åt, kvinnor och män. Det är bevisat att företag som är jämställda och har mångfald i bolagsstyrningen presterar bättre och att inget land med en kvinnlig ledare har startat ett krig. Det säger mycket om vad en jämlik framtid kan ge oss.

Jag tror inte det är en slump att det var just en ung kvinna som sa ifrån och satte sig för att skolstrejka efter den heta sommaren 2018. Greta Thunberg ber oss att lyssna till forskarna, men trots den globala rörelse hon startat och efter samtal med Merkel, Påven och inför FNs generalförsamling, så lyser besluten som tar oss mot en fossilfri värld med sin frånvaro. Utanför mötesrummen härjar stormar och skyfall, havsnivåerna höjs och den extrema torkan får allt fler förödande bränder till följd. Samtidigt fortsatte jag min privata resa mot ett mer hållbart liv. Under de senaste fem åren har jag sålt familjens bil, blivit vegetarian och hyr delar av min garderob. Jag är inte ensam om att prioritera hållbart i min vardag. Den svenska köttkonsumtionen minskar och 2018 var ett återvunna kläder årets julklapp. Små och stora steg där alla kraftansträngningar behövs. För we are the heroes of our time, vare sig vi vill eller ej är ansvaret vårt.

I slutet av 2019 inleddes nyhetsrapporteringen om det nya viruset från Kina…

10

2020 skulle bli året som rivstartade the decade of action, det vill säga de tio år då arbetet för att nå FN:s mål för hållbar utveckling skulle accelereras. Istället inleddes decenniet med en tvärnit på alla plan i och med Covid-19s framfart.

Pandemin har haft förödande konsekvenser utöver den direkta hälsoaspekten. Sjukvården har varit otroligt hårt belastad, arbetslösheten har ökat och redan utsatta människor har fått det allt svårare. Samtidigt har pandemin visat att många sektorer har möjlighet att ställa om och våra livsstilar går att förändra om vi bara måste. Sällan har det gått så snabbt mellan tanke och handling i politiken som under våren 2020. Politiker har sällan lyssnat så uppmärksamt på experter. Folket har i sin tur tagit kollektivt ansvar utifrån givna direktiv. Med omtanke om varandra har vi distanserat oss socialt, avstått från onödiga resor och de som har haft möjlighet har arbetat hemifrån.

Det får mig att tänka på FN:s generalsekreterare António Guterres ord från början av pandemin:

”Som en stor världsfamilj, genomgår vi detta tillsammans och vi kommer att klara det tillsammans. Spridningen av viruset kommer att nå sin topp och våra ekonomier kommer att återhämta sig.”

Den viktiga frågan nu är HUR vi vill att ekonomin ska återhämta sig och vilken framtid vi vill att återhämtningen ska leda oss till. Vill vi återgå till business as usual eller tar vi chansen till något bättre efter pandemin? En omstart där vi nu istället använder all kunskap och allas begåvningar för att skapa en hållbar framtid. Det är en framtid där globala utmaningar inte lamslår oss på samma sätt som skett nu.

För mig är svaret givet – vi måste omfamna detta unika tillfälle och använda erfarenheterna från hur vi hanterat pandemin till att skapa nya hållbara lösningar för alla inom planetens gränser. Vi behöver ett tydligt ledarskap från beslutsfattare som baserar på vetenskap över hela världen och vi behöver alla bidra för att göra världen fossiloberoende, jämlik, jämställd och fri. En hållbar framtid kräver balans mellan könen, mellan länder och kanske främst balans i oss själva. Allt startar med dig. Och mig.

15

Global Utmaning grundades 2005 av idén att det måste gå att göra skillnad. Kristina Persson såg redan då möjligheterna och utmaningarna av en allt mer globaliserad värld. Kristina bestämde sig för att starta en tankesmedja som skulle arbeta med frågor som är centrala för vår globaliserade samtid från ett oberoende perspektiv och alltid ha vår komplexa, sammanlänkade värld som utgångspunkt. 

I år fyller Global Utmaning 15 år och det finns all anledning att ägna Kristina en tanke i perspektivet av vad vi alla står inför framåt. Hon var och är en pionjär, en framsynt kvinnlig förkämpe som med en exceptionell drivkraft och beslutsamhet fortsätter bana väg för samhällsförbättring. Kristina är aldrig nöjd och engagerar sig alltid i nya utmaningar. Tack vare hennes envisa och eviga sökande är tankesmedjan alltid nyfiken och fortsätter ihärdigt att bidra till nya lösningar genom att göra analyser, skapa rum för erfarenhetsutbyten och nya insikter för beslutsfattare från alla tänkbara sektorer. Det decennium vi har framför oss kommer sannolikt kräva att vi alla blir mer Kristinor. En sak kan vi vara säkra på och det är att när 2030 kommer så kan vi i bästa fall ha skapat det vi måste. Vi kommer inte vara färdiga.

2030

Agenda 2030 är en affärsplan för hela världen. Det är fantastiskt! Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål och genom ledordet Leave no-one behind antog världens ledare den i sin helhet 2015. Samtidigt kan agendans mål och delmål kännas abstrakta och svåra att omsätta i praktisk handling. Centralt för tankesmedjans arbete är därför att översätta Agenda 2030 till konkreta förslag som svarar på utmaningar och behov som städer, myndigheter, företag eller medborgare möter i sin vardag och i arbetet mot ökad hållbarhet. 

Tankesmedjan arbetar med hela Agenda 2030 och har delat upp arbetet i fyra områden – Klimat & Resurser, Hälsa & Välfärd, Ekonomi & Governance och Hållbara Städer. Vi arbetar alltid sektorsövergripande och på olika nivåer – lokal, nationellt och globalt. 2018 fick Global Utmaning konsultativ status till FN. Det är en stor ära som ger ökat inflytande och möjlighet att på ett enkelt sätt bidra in till FN-systemet olika organisationer. Förtroendet utökades under början av 2020, då vi av FNs generalsekreterares kansli ombads stå värd för en Local 2030-hub. Det innebär att vi agerar värd för ett nätverk av intressenter som arbetar med implementering av agenda 2030 lokalt och sprider dessa exempel till FN-systemet så att omställningen över hela världen går snabbare. Idag finns det totalt åtta hubbar i världen. Global Utmanings hubb fokuserar på lokalt genomförande av hållbar stadsutveckling och jämlikhet.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla företag, organisationer, stiftelser och institut och bidragsgivare som stöttat och bidragit till Global Utmaning genom tiderna. Att finansiera verksamheten är det svåraste med mitt arbete. Att fylla våra arbetsdagar med värdefulla aktiviteter är i jämförelse enkelt, för det finns så oändligt mycket mer att göra. Låt oss tillsammans fortsätta arbetet med att hitta lösningarna på vår tids viktigaste utmaning. Jag är övertygat om att vi kan, för vi är alla hjältar av vår tid.


Tove Ahlström är vd för Global Utmaning sedan augusti 2018. Tove är utbildad civilingenjör vid Linköpings tekniska högskola och har erfarenhet från att arbeta inom små och stora företag och offentlig förvaltning. Hon har bland annat varit hållbarhetschef på Apotea och blev 2017 finalist i Sveriges bästa hållbarhetschef. Hon står även med på listan över 101 hållbarhets mäktigaste 2018. Tove är ansluten till Al Gores Climate Reality Project

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *